torsdag 20 december 2012

Titta mig mellan benen

Det börjar närma sig jul, tempot på bloggen har ju varit minst sagt avslaget.

Det har hunnit hända en del, Whitfields minus fru har lämnat Sverige och landat i Australien, de hade avskedsfest hemma hos oss i helgen som gick, avsked på Arlanda. Jag har jobbat lite, tack vare fru Whitfields närvaro. Det var omskakande, mest för mina kollegor, en del såg lite chockade ut. Omväxlande med vuxenkontakt och stimulansen av andra delar av hjärnan. Jag hann få lite puls, men det hör till, då är det som det ska vara.

Idag duschade Lotta (tidigare omnämnd som fru Whitfield) och när hon var klar skulle hon sätta tillbaka skötbordet som står på badkaret. Någonting händer och jag hör ett OJ, NEJ. Uppfattar det som att jag blir kallad på. Undrade om något gått sönder med skötbordet...

- Titta mellan mina ben!

- ehh... (försiktigt avvaktande)

- Titta mellan mina ben!

Tittar försiktigt ner under skötbordet som hon håller i sina händer, vet inte riktigt vad det är jag ska titta på. Hon har något linne med spetsar ner till som gör det hela lite mer suspekt.

Vid en närmare okulär besiktning kunde jag konstatera att paketet med potatismjöl var uthällt på golvet MELLAN hennes FÖTTER. Nu såg det mer ut som en knarkarkvart... puh...

Tankade bilen idag, fyllde på spolarvätska, nej men säg goddag då. Då gick det inte och stänga motorhuven... 120 km/h på motorväg med en motorhuv som inte är stängd... känns... tveksamt. Vi var helt inställda på att börja morgondagen med ett verkstadsbesök. Ringde hit en granne som har lika bil som vi. Vi körde den manliga novis-strategin. Rycka lite här, pilla lite där... utan att ha en aning om vad vi sysslade med, såg bra ut liksom. Vips, så gick den och stänga. Låter den vara stängd nu. Man ska inte leka och utmana gudarna för mycket. Jag tackade grannen för insatsen med bisatsen...

- ... fast jag vet inte vad vi gjorde egentligen.

- Inte jag heller.

Snart jul.
N

lördag 1 december 2012

Mardrömmar.

Ja, det här med snö känns ju förlegat i och med förra blogguppdateringen. Men ändå, det vräker ju ner. Jag lånar ett uttryck som S gillar och skrattar åt. "Kung Bore tar lavemang" (jag kom inte på det). Ja, det känns så. För att ge ytterligare perspektiv på meningslösheten med att skotta så var vi ute med bilen idag, vilket vi ju var tvungna till, skulle på babysim och simskola bland annat. Låt säga att vi börjar med att sopa passagerarsidans ruta och så jobbar vi oss runt, väl tillbaka till startpunkten konstaterar man att ja, det är ju bara till att börja om eller springa fortare...

Dagen började med att S berättade att hon drömt under natten, hon hade drömt om ett 3:e barn. O var snabb att replikera att hon också minsann hade drömt, det var en otäck dröm, en mardröm. Det var mörka moln och det åskade. Jag tänkte att de här drömmarna hänger ju ihop. Jag drömde, så vitt jag vet, ingenting.

Till frukost, blev det Londonfrukost. Det innebär rostad macka med äggröra som toppas med kallrökt lax. Det åt jag och S i London en morgon. Mums. O:s kommentar var ju att "det är ju middag". Hon åt med god aptit, om än inte som vi. Hon ska inte blanda vilket innebär ungefär tallriksmodellen, allt ligger på sin "tårtbit".

Det blev över av laxen så söndagen går nog i lördagens tecken. Det finns också bacon i back-up. Ekologisk så klart. Frun handlade. O sa vid något tillfälle, typ, "Nä, måste det alltid vara ekologiskt".

Vi brukar titta på programmet 112 som sänds på 7:an, nåväl, i veckan så var det en ambulansförare som kom till sin patient och frågade om hur patienten upplevde sin smärta (brukar det göra).

- Hur skulle du beskriva din smärta på en skala mellan 0-10, där 0 är smärtfri och 10 att du blivit överkörd av en ångvält?

Här blir jag nyfiken. 0 kan jag referera till... men hur många har ett referensvärde till 10:an???? Hur är skalan liksom, är den brant fallande eller inte?? jag menar är 9:an, är det då överkörd av en bil??? Hur många har egentligen överlevt 10:an... det kan ju inte vara många, och jag menar hur sannolikt är det att du blivit överkörd av en ångvält? Den sannolikheten måste ju vara så liten så att den inte finns... till sist hamnar man ju i Tages monolog om Harrisburg.

O ville ha gröt häromdagen. S frågade då om hon ville ha rårörda lingon eller äppelmos i...

- Mamma, nej, jag är inte så förtjust i äppelmos...

Det får avsluta inlägget. Dagen har gått i städningens och julpyntandets tecken. Gick nästan i mål. Vår residuer tar vi imorgon. (pappa kan också)

Natti natti

fredag 30 november 2012

Ja se det snöar..

Så kom då vintern till slut. Det med besked. Som vanligt pratas det om snökanoner, ryssvintrar och fan och hans moster. De har alla det gemensamt att de tenderar till att parkera över Gävlebukten. Den här idén med gratisparkering kanske inte var så bra ändå när allt kommer omkring.

Snön har vräkt ner hela dagen och fortsätter än. Att skotta känns lite meningslöst eftersom man en timme senare måste skotta igen, alltså väntar man och för varje timme tycker man att man har sparat en skottning. Logik på hög nivå.

I helgen väntar traditionsenlig julpyntning och storstädning. Så då var den helgen räddad.

Annars är det lugnt på fronterna. Inget nytt bak att avrapportera.

O briljerade under dagen med sina kunskaper...

- Varför är det vatten på fönsterrutan och inte snö när det snöar...?

- Ja, men det tror jag att du vet, det är ju samma sak som på bilrutan..

- O redogör sen klockrent för varför, varmt inne, snön smälter direkt när den landar på rutan.

Någon timme senare appropå vår tvättkorg.

- Ta det försiktigt med den, den är lite sönder och jag har inte hittat någon ny.

- Ja men det är ju bara att göra nya, vi kan göra två, en rosa och en blå.

- Nja, det är inte bara att göra, det är av plast och vi kan inte bara göra plast.

- Jo men det vi behöver är råolja.

- Mmm, men det kan vi inte bara köpa på affären, och dessutom... bla bla från pappa hur svårt det är och det går inte... typ.

- Vi tar bara lite råolja och swisch swisch så är det klart.

Världsklass.

En vanlig fredag i Gävle.

N

onsdag 21 november 2012

Onsdag 21 november

Låt oss börja med det senaste från bagarstugan. Två nya limpor bröd och muffins blev dagens bakskörd. Bröden lysande som vanligt. Barnen åt med god aptit.

Muffinsen, blev ju, ja det blev muffins men det smög in sig ett litet räknefel. Ni vet, man tänker lite långsamt och tanken trillar ner ungefär några sekunder efter själva handlingen. Jag var helt förvissad om att 100g bär är ju samma sak som 1dl. Så när det enligt receptet skulle vara 3 dl bär, tänkte jag helt analogt att va bra då tar jag ett paket frusna bär á 250g, lite mindre men det funkar ju. Blandar i bären och i samma stund, ser jag ju att det blev väldigt mycket bär, och då, då hinner tanken i fatt, att just det 3 dl är ju väsentligen mindre än det jag precis hällt i. Så dags. Men O:s betyg blev ändå; Gott! Det blev hallon och blåbär, givet mängden bär blev utseendet därefter, ganska gråa av blåbären. Men jag vände försiktigt ner bären, precis enligt receptet och hade en lång pedagogisk beskrivning för O om varför man skulle vända ner försiktigt.

- Men pappa, de blev ju jättegråa....
- Jaja, det var första gången...

Beställde vin på "nätet" i helgen tillsammans med bekanta. Har vi pratat om i typ 3 år. De har gjort det länge men nu tog jag steget. Ska bli intressant och välfyllt. Jag blev en bra agent i beställningen eftersom de levererar hem till dörren, och jag är som bekant hemma typ hela tiden.

Jag visade "tranan" från Karate Kid för O idag. Be mig inte förklara hur vi hamnade där... men hon blev taggad och skulle givetvis göra exakt som pappa. Det blev ganska kul. Hon hade oerhörda problem med att bara stå på ett ben med händerna över huvudet, att sen hoppa och sparka samtidigt, ja... det blev ganska kul. O:s ord för dagen var annars Gangnam Style, hennes försök till tranan kvalar nog inte riktigt in i Gangnam Style, men väl Sigges matskick vid lunchen som slutade med att jag bar honom rakt in i badet.

Jag och O åt ärtsoppa till lunch, framåt 16-snåret hade ärtorna börjat passera igenom hennes system. Det låg en välbekant doft som en dimma över rummen där hon varit.

Satte in O:s nya stol i bilen idag, S ska ha hennes, han växer ju så det knakar. Vi hämtade stolen igår, det som är rätt kul med tekniken, är ju att jag kunde via Schenker följa paketet, och visste då att det kommit till ICA 11.33. Hämtade O vid 15-tiden hos dagmamma och hon ville hämta stolen (hon hade valt färg själv, och det var en rätt stor grej för henne). Jag hade fortfarande inte fått ett SMS från ICA, så jag var lite fundersam över huruvida vi skulle kunna hämta ut det. Jag sa att vi provar. Kommer fram till kassan, lämnar leg. och ser mitt paket så jag säger att det är det där paketet med 2822 på. Förvirring är nu total:

- Det finns inget paket till dig.
- Jo, det står där borta med 2822 på.
- öhh. Efter att de till slut tittat på paketet konstaterade dem att jo, det stämmer.
- Men det är inte ankomstregistrerat än.
- Gör det då.

Till sist så. Då stod där ganska många jättestora paket som de borde vilja bli av med pronto. Men men. vi kan säga så här, Schenker - Ica 3-0.

Fortsatta problem med vår personlige servicetekniker. De har ju inte ringt för ny servicetid. Sofia fick ett mail där man kunde lämna synpunkter på besöket och bli uppringd, vi fyllde i. De ringde till S i förgårr, hon feedback:ade vår synpunkter, De sa ojdå, men då ska vi se till så någon ringer och bokar tid. Säg så här, tror ni någon har ringt. NEJ. Hmm. Så nu har vi synpunkter på både själva tjänsten samt hur de hanterar reklamationer. Man kan ju undra vad som blir nästa steg.

Jo just. Jag spontanshoppade ju på Blocket. Det blev en mangel. Det har jag tittat på länge. Nu slumpade det sig så att det var en vi kände som sålde. De var våra bekantas systers man. Mangeln var vår bekante (gud va jobbigt). Det var Karins (S gamla pluggkompis) mormors mangel. Hur som, jag såg till att den blev levererad dit så vi hämtade den i lördags när vi ändå var där på enklare bjudning. S visste inget så det blev en liten överraskning. Han jag köpte den av var dessutom mäklaren som omvärderade vår lägenhet efter renovering. Det slutade i alla fall med att när vi lastade in den i bilen så sa Karin att säg till om ni ska göra er av med den, den hade ett visst affektionsvärde. Kommer ju sluta med att vi går plus på hela kalaset någon gång i framtiden. Jaja, ganska kul när allt kommer omkring. Den är inte provkörd än. Ett litet problem. En mangel är bra, vi gillar manglade sängkläder, S började direkt prata om dukar och fan och hans moster. Men, vart ska den stå.... så är det ju alltid, bra att ha men vardå?. Vårt krux är ju att tvättstugan ser ut som ett renoveringsprojekt som avstannat och dött, så där kan den ju inte stå... tips?

Ungefär det som hänt av någorlunda värde. Säkert glömt 1/4-del och förträngt 1/4-del.

N

torsdag 15 november 2012

Bakmannen

Just nu råder ett stort problem. Det är inte täckbarkssäsong. Alltså behövs det något nytt "projekt" att gräva ner sig i. Det blev bakning.

Har nu bakat 5 olika bröd, och det är nästan så det legat en nybakad limpa eller två varje dag när S kommit hem från jobbet. O är nu vid det här laget lagom imponerad. Jag stack emellan med schackrutor häromdagen vilket gjorde succé, både själva tillagningsfasen och uppätningsfasen.

Men det är strykande åtgång i frysen så nästa vecka är det dags för ett nytt bröd. Har förvarnat O och att det blir mer kakbak, hon önskade muffins, så muffins blir det.

Jobbar också hårt med kabelrännor, alltså sådana som man döljer elkablar i. Har varit några vändor på Clas Ohlson i det ärendet, har laddat upp med 6 m som skall sättas imorgon.

Ville bara avrapportera tvångsbeteendena.

Sigge utvecklas, nu börjar det bli farligt. Nu kan man inte längre lämna honom utan uppsikt allt för lång tid, han har lärt sig klättra upp för Olivias säng, upp på olika föremål, gillar bland annat att stå på sin barnfåtölj och slå på syrrans cd-spelare som står på en mindre bokhylla. Vi får väl se när han dödar den. Problemet är så här, han har lärt sig att klättra upp men inte ner, enligt principen att ner kommer man ju alltid på något sätt. Står stadigt länge utan att hålla i sig men inga steg än utan att hålla i sig.

Min mamma var i Sydafrika för någon vecka sedan och landar på vägen hem på morgonen i Frankfurt (som ligger i Tyskland) och tänker att jag passar på och köper en champagne till min dotter som fyllt år. Bra idé. De slås av hur billigt det är, till sist hittar de en riktigt fin som bara kostar 170, Rand (tror dem). Perfekt, typ 150 kr. Problemet uppstår när hon kommer hem och konstaterar att de dragit betydligt mer från hennes konto. Ingen i sällskapet gjorde enligt hennes utsago någon notis över det faktum att de var i Frankfurt. Ibland blir det science fiction, appropå vinter- och sommartid.

Gott så.
Imorgon blir det vuxenprat, O är hos dagmamma och en arbetskamrat kommer över på hembakt bröd och jobbsnack. Som omväxling känns det välkommet.

Snart jul, tiden går fort, fick kallelse till Sigges 1-års kontroll... och vart tog det året vägen, någon som vet?

N

15 november

Börjar här och nu och går bakåt eller hoppar lite, vi får se.

Var på friends arena igår och såg Zlatan, det var en jävla tur att Zlatan var där. Vi börjar med det positiva; Zlatan. Vilka mål. Ja, allt är redan sagt men det känns speciellt att ha varit där och faktiskt sett det live.

Negativt. Arenan är inte färdigbyggd, infratsrukturen runt arenan, obefintlig. 50 000 ska gå igenom ett villaområde. Känns spännande med en högriskmatch. Köerna långa, handla i kioskerna = omöjligt. Urtöntigt arrangemang med allt runtomkring. Svenska spels riddare, say que? red runt i riddardräkt på små hästar, say no more.

Jag börjar känna då och då att jag kan sakna vuxenkontakt. Konversationerna med dottern är många gånger intressanta och roliga men också många gånger mer åt Kafka-hållet, surrealistiska. Ungefär så här brukar det låta, ett exempel från veckan;

O: Vilken gammal bil det där är?

Jag: Ja, det är en gammal bil.

O: Vadå?

Jag: Vadå vadå? Du sa vilken gammal bil det var och jag sa att det var det.

O: Vadå?

Jo, jag glömde ju uppföljningen på hockeymatchen som jag och O var på. Dels blev det ju ett bra resultat, så jag körde hårt med; 4-0, 4-0, 4-0... åhhh 4-0, 4-0. Inte så poppis hemma. Sen, går O och vinner. De dra varje match en stol på familjeläktaren som vinner en present från Barnens hus. Jag såg den där tigern i ögonvrån men gjorde ingen större notis eftersom jag aldrig brukar vinna något, plötsligt står han sidan om oss och ger Olivia ett paket, jag får ta emot paketet, för där och då blev chocken för stor för O när en tiger står bredvid henne med ett paket. Väl hemma öppnar vi paketet, 500 spänn i presentkort, tack Tigern! O får köpa vad hon vill för det, hon har hittills köpt ett klädset till sin bebis. Får se vad mer det blir.

Spontanshoppade på Blocket idag. Återkommer längre fram med vad det var när jag provkört den.

I söndagsmorse, ringer min telefon 05.20. Vem är idioten???. Min pappa. Hela familjen vaknar, jag springer upp och trycker bort samtalet och går tillbaks, och det ser lovande ut att Sigge skall somna om, då ringer det igen.... jag svarar hallå, tyst i luren. Sätter telefonen på ljudlöst. Försent alla vakna. Tack för det. Ringer pappa senare på morgonen och undrar vad han håller på med. Då visar det sig att han vaknat 03, inte kunde somna om eftersom han somnat tidigt. vid 5-snåret kommer han på den goda idén att han ska titta (läs fippla) på sin telefon, titta på sina sms (han har inga förutom ett som redovisar saldot) och i den vevan lyckas han få telefonen att ringa mig två gånger. Jag sa ganska tydligt att hädanefter gör att dylika impulsiva improvisationer på dagtid. Han lät ångerfull. Det är väl delvis mitt eget fel, kunde ju satt telefonen på ljudlöst efter första samtalet (men vem tror att han ska fickringa två gånger 5 på morgonen) och sen var det ju jag som var med och köpte telefonen till honom när han var här och hälsade på.

Stannar där för nu, ska läsa Bullerbyn för dottern, som vanligt försök ha översyn med alla stavfel, jag skriver allt på ett bräde och i farten så jag har inte tiden att gå igenom och korrigera.

N

tisdag 6 november 2012

Egil

Några vardagliga betraktelser.

Det blir ibland eller ganska ofta kaos när man har med barn att göra. Kaos kan uppstå ur inget, totalt oförutsägbart. En situation ser helt riskfri ut, men icke. Jag ska ta ett exempel. I fredags var vi på stan hela eftermiddagen. Vi var på väg till biblioteket och skulle passera ett övergångsställe med ljussignal. Sigge sover i vagnen och har ett täcke som låg över vagnen för att han inte skulle få solen i ögonen. Det blir grönt, när vi kommit ungefär halvvägs kommer en vindpust, täcket ramlar ner på den blöta, skitiga asfalten och jag hinner nästan tänka fan också, vad händer då? Olivia snubblar då på täcket och innan fallet hinner hon sätta 5 fina fotavtryck på täcket. När väl täcket och dottern är uppe har det blivit rött och vi måste över för vi står då just mitt framför bilarna. KAOS.

Lämnade in bilen för service idag. De har tydligen börjat med ett nytt system där man nu har en personlig servicetekniker. Jag berättade tydligt att kontrollera bromsarna för där är ett gnissel. S sa samma sak när hon lämnade bilen på morgonen. Vad händer nu? Den personlige serviceteknikern ringer och berättar att servicen nu är klar men att de inte såg något konstigt på bromsarna.

-Har du provkört? (Nää) Då får du följa med mig i bilen när jag hämtar den sa jag.

Väl där så ska man nu gå in i verkstaden, i mitt fall med Sigge i vagnen och Olivia sidan om, gå runt och leta upp sin personlige servicetekniker. Jag hittar honom till sist, mekandes med en bil. Hej hej och allt sånt.

- Ska du följa med och lyssna, frågade jag.

- Nä, jag har precis provkört den och där är gnissel i bromsarna, vi får boka in en ny tid.

Ridå ner. Alltså HALLLÅÅÅÅÅ. Det var ju det jag sa från början. Jag vill hellre ha en opersonlig servicetekniker som gör det jag ber dem göra. Marknadsföringsnissen som sålde in detta "koncept", vill jag ta ett allvarligt snack med.

O har nu ganska intensivt börjat kalla sin bror för Egil. Hon leker dagmamma och hon är Åsa och har sitt dagbarn Egil. Det har nu gått så långt att vi till och med säger Egil ibland till den stackaren, och börjar fundera på om vi ska byta namn. Här behöver ni visualisera detta framför er...  EGIL, kom nu Egil, Pappa kom och lek med Egil och mig, kan du hämta Egil till mig och så lägg på en förmiddag och en eftermiddag på det.

O har börjat på simskola och Egil på babysim, vi hade första passet i lördags. Vill nog påstå att det var succé. O är taggad till tänderna och vill att det skall vara lördag hela veckan. Egil var avvaktande till en början men tog över sen. Han var dessutom överlägset äldst i sin grupp. När vi badar honom, kan det låta lite märkligt från badrummet, "NU DYKER VI", följt av en övertänd mamma eller pappa. Men det är helt normalt, allt i sin ordningen. Vi övar på vårt dykkommando och häller vatten över Egils huvudet och ansikte. Han har ingen säck över huvudet vilket gör att det inte kan klassas som tortyr.

Allt för denna gång. Egil kanske inte är så dumt ändå, när allt kommer omkring.

N

fredag 2 november 2012

vad ska man skriva för rubrik egentligen?

Hallåvin... kanske bäst att förtydliga, halloween. När är det egentligen? Är det någon som vet? Det verkar vara hallåvin typ alltid runt slutet på oktober. Är det helgen före, helgen efter eller siste oktober. Det är ju bus eller godis hela tiden, vad är det för helgdag, det börjar ju likna min och S konversationer; Damma eller toan, damma eller toan.

Vad är egentligen värst? Utan omsvep skulle jag säga damma. Någon emot??

Vi var ju i London förra veckan. Vad säger man om det, det blir ju lätt platt. Men vi åt bara bra mat, vi testade ett antal pub:ar, vi var på musikal, vi shoppade, eller ja, jag återkommer till det. Vi bodde kanonbra. Allt var bara kannon, men det är klart är man barnledig för första gången mer än en dag så blir man nog överväldigad oavsett. Det blir New York nästa gång men eftersom vi åker någonstans ungefär vart 4:e år så lär det dröja.

Vad var bäst då i London. Bäst var nog ändå restaurangen som vi åt på på fredagen, på vägen hem från shoppingen på stan passerade vi en restaurang som serverade Som dom, sim sim, din son. Dim sum ska det tydligen vara, som S tyckte vi kunde äta på för att bryta av lite. Vi tyckte båda att den såg anspråkslös ut, inget som stack ut, det låg nära hotellet vilket vi tyckte var bra. Så vi stegar dit till 20.00. Stället är hur stort som helst, knök fullt, kö. Vi satte upp oss på kölistan gick upp en våning till baren, knök fullt, hippt, inneställe, drinkar. Jaha, man får ta seden dit man kommer, in med två drinkar. S drink bestod mest av citrongräs, vad det såg ut, men var trevlig. Vi tittade på folk och kände oss som 25 igen. Vi var på klubb, inneställe, värsta trycket. Det var nästan så att Madeleine och Chris skulle kunna dyka upp. Sen fick vi dela bord med andra sällskap, vi hann avverka ett helt byte av gäster runt bordet, maten kanon, servicen kanon, atmosfären kanon. Ja, jag vet man går på barnfria ruset.

Äntligen fick jag S att handla på Karen Millen, det kändes bra. Hon hittade en skjorta som var skitsnygg, eller hon hittade mycket men ville inte, vågade inte, tyckte sig inte råd med mer. Jag drog kortet.

Vi var på lördagen till Camdem Market, kallt, fint väder, mysigt att se något annat. S hittade två par skor på rea, en vintageväska som hon inte kunde pruta på.

Shoppingen, kan sammanfattas med att S handlade skor, väska och skjorta. Vi handlade till kläder till barnen. Jag köpte, trumvirvel, en tröja på Primark för 10 pund. Men men, jag har ju redan allt.

Det enda oväntade i London var väl när vi skulle till flygplatsen på söndagen. Dels var det ju det här med omställning till vintertid, gör England det?, hur blir det då, ja ni vet, denna simpla sak går ju att röra till in absurdum så att man till sist är korkad eller blir korkad. Sen gick vi upp extra tidigt så vi skulle ha tid på flygplatsen för frukost och shopping. Kommer till Waterloo station 06.45. Tunnelbanan stängd. VA? säg goddag då. Det tog framtill 07.10 innan några som såg ut att jobba på stationen dök upp, vi fick ju fråga. Då startar tunnelbanan 07.20 från ändhållplats så stationen öppnar typ 07.20. Alltså 40 min då vi skulle kunna ha sovit, i 1 plusgrad... men som jag sa till S, den kunde jag inte ha förutsett. Men hallå, okej, en söndag men ändå, en storstad, startar tunnelbanan 07.20...

Jag fyllde ju år för två veckor sedan. Det blev verkligen oväntat. Jag hade pappa här uppe hela veckan och mamma kom upp till helgen men sen hade det hittats på bus (inget godis, eller damma) så på lördagen dök mina båda systrar och systerdotter upp som gubben ur lådan. Jag var helt ovetandes, hade inte fattat något, tydligen hade alla försagt sig men vad gör det då jag inte förstod något. En mycket trevlig kväll blev det.

Några nedslag från den kvällen. Camilla, min ena syster, skulle köra bilen dagen efter så hon hade en app där hon matade in sin vinkomsumtion, som var väldigt blygsam, men hur hon än gjorde, ändrade sin vikt, minskade något glas, helt enkelt fipplade med alla möjliga variabler så sa app:en att hon hade över 0,8 promille, det skojade vi en del om. Samma syster slog också till med kvällens citat när vi spelade spelet "När då då?". Frågan handlade om Luthers katekeser... varpå Camilla undrar...

- Då menar ni Martin Luther King?

Ridå.

Det följdes av skratt och en lång förklaringskedja som vi inte behöver gå in på här.

Har nu varit föräldrarledig 1 månad. Kän´ns fortfarande bra. Var på stan idag 5 timmar med båda barnen, då var båda på bra humör, men det är en prövning. Dockor (förlår bebisar) ska med, mat till dockorna (pärlor i en burk) skedar, skålar och fan och hans moster. Vagnen var fullastad nästan redan när vi åkte. Imorgon blir det babysim för Sigge, simskola för O och därefter direkt till Läkerolen för mig och O för att titta på Brynäs-Frölunda.

Allt gott
N

Ber om ursäkt för alla stavfel, ni förstår säkert ändå.

lördag 13 oktober 2012

Lördag

Hej igen...

Maria, visst har du rätt i din beskrivning av Jonas (se kommentar till föregående inlägg). Du vet det där så mycket bättre ;-) Vi kan väl bara enas om att Jonas vid det tillfället inte hade en siffra rätt oavsett om det handlade om personnummer, pinkoder, eller telefonnumret till X-trafiks trafikupplysning. Det blir så ibland bara.

Idag har jag haft en dag för mig själv. Vilket alltid blir så konstigt, jag får prestationsångest, vilket brukar sluta i att jag irrar runt, får en del gjort men kanske inte det jag skulle ha gjort. Barnen och S var på stan för inhandling av present till undertecknad och jag städade lite, fixade ett protokoll, gjorde läxa till Olivia (ja hon efterfrågar det själv), läste lite bok, duschade, glömde äta, kom på att jag var hungrig och åt. Typ så. Fint väder har det varit också så jag kom på att jag kanske borde gå ut, gick ut, det var kallt, funderade på om jag hade någon vinterjacka och i så fall var den var någonstans, letade, hittade, tänkte att jag kanske borde skifta om från sommar-ute-garderob till vinter-dito, gjorde inte det, får göra det en annan dag. Typ nästa vecka. Det gäller att spela zonspel, man måste markera en zon och attackera den. En zon kan t ex vara garderoben i hallen vid dörren. Ett helt rum består av flera zoner. Man-man markering eller spel innebär i det här fallet ta bort regnstället från garderoben. Man spelar då man-man mot regnstället. Ja, och ungefär här börjar det halta betänkligt med fotbollsmetaforer. Men ni förstår ju.

Uppföljning. Jag var till biblioteket för skuldreglering. Det kunde inte säga var skulden kom ifrån, det kunde konstatera det jag redan visste; att skulden var gammal. De hade bytt system, skulden följde med men ingen info. Surt sa räven. Två tjejer av yngre årsmodell, förhandlade snabbt bort sina skulder och fick låna nytt. En annan fick glatt hiva upp 14 kr. Det är skillnad på folk och folk. Bitter, en aning, jag betalade 14 kr för vadå? Ja, det vet jag inte... en droppe i havet, så är det ju.

Nu lördagkväll, snart sovdags för barnen. Laxrester och vitt. Överkomligt. En bra dag på ett vardagligt vis.

Förresten, O börjar brösta upp sig. Tar ton. Tillrättarvisar. Blir arg. Men utvecklar sitt språk i argumenteringen. Idag var jag och S för pratsamma. Bra ord. Sämre att hon senast igår inte stod ut längre och inte tänkte bo kvar här, hon skulle flytta. Vart då frågade vi? Till skåne. Jaså, var då? Hos farmor. Ridå.

Gott så.
N

fredag 12 oktober 2012

Fredag

Fredag eller måndag, det är ju mest måndag och fredag tycker jag. Vart de andra dagarna är vet jag inte riktigt, de finns där, men man märker dem inte riktigt. Måndag och fredag däremot, de märks. De är där alltid. Nu är det en sådan dag, det är fredag.

Igår var det inte fredag, men kanske måndag. Nåväl, det var sånt där klädparty härhemma. Jag höll en väldigt låg profil, men det skrattades, fikades, shoppades. Jag tror aldrig jag hört rumpa och byst så många gånger på två timmar förut. Höll mig trots det till min telefon.

Idag blir det biblioteket för att lämna tillbaka en film vi lånat till O, upptäckte på kvitto att jag tydligen hade en skuld på 14 kr. Eftersom jag inte visste var mitt lånekort var, än mindre vilken kod jag hade, ja, det är enklare att konstatera vad jag visste, mitt personnummer. Det brukar man inte glömma, men Jonas men kompis, han har druckit så många öl en gång att han glömt sitt personnummer. Att det egentligen rörde sig om pinkoden till bankomat-kortet, ja det är en annan historia.

Min skuld till biblioteket måste i alla fall vara minst 10 år gammal. Tur att dem uppenbarligen inte jobbar med ränta eller så gör dem det och skulden från början var 1 kr. Kanske ska reglera min skuld. Det fanns i alla fall inte med i senaste skattebeskedet, så det är nog ingen ränta när allt kommer omkring. Måste nog forska i var den skulden uppkom, man blir ju nyfiken, vilken bok var så bra att jag "glömde" att lämna tillbaka den, det var nog ingen av Mo Yan.

På söndag kommer barnens farfar hit för besök, och min födelsedag närmar sig med stormsteg.

Allt gott!
N

torsdag 11 oktober 2012

På gång

Nu är jag på G. 1,5 v har fortlöpt som föräldraledig. Känns... skönt. Rätt generellt ät man ju som Skalmans mat-och-sov-klocka. Man tittar mycket på klockan...

Grävningen är i full gång, i skrivande stund har vi en vallgrav runt hela huset. eller ja, på 3 sidor, grannens hus har de ju inte grävt bort. Blir nog väldans bra det här.

Sigge utvecklas i rasande tempo, han jobbar hela tiden på gränsen av sin förmåga. Klättrar, står, går med stöd av något. Han har redan lärt av syster att pappa egentligen är en klätteranläggningen, man ska stå på honom, åla sig över honom och allmänt klänga på honom.

Sigge har blivit märkt redan, det var ju anka på menyn i tisdags, ja flott ska det vara. mitt i allt, fick Sigge som var på bra avstånd (inte tillräckligt visade det sig) stekfett som stänkte på sig så han har ett litet märke ovanför vänstra ögat. Men som en läkare skulle sagt, allmän tillståndet är u.a.

Mina försäljningar av grejor fortsätter, har bland annat en Upsala-Ekeby kaffeservis (40-50-tal) till försäljning till billigt pris, 11 delar med kanna, någon som är intresserad? Kontorsstol? Förvaringsmöbler?, tv-bänk? Diverse porslin? DVD-spelare?

Nä, nu behöver lillkillen stimulans, han stönar av frustration och klänger på mig, biter lite och visar ganska tydligt: LEK MED MIG NU!!!

N

lördag 22 september 2012

Rått, sått... Pitt!

Så, 5 dgr kvar. Bara konstaterar. O räknar ner. Jag räknar ner. S räknar ehh, ja, vet inte om hon räknar och till vad, jo hon räknar till 10, det är så många övningar hon skall göra 8 ggr per dag. Sigge Bajsar.

O rimmar. Det bland annat är det som gäller just nu. Rimmen blir bra, men när det snabbt ska komma något blir det som titeln på inlägget. Rått, sått... ehh, Pitt! Rätt underbart, man skrattar ju, sen inser man några viktiga saker. Ord är sociala konstruktioner, Pitt skulle ju kunna vara vad som helst. För ett barn är ju alla ord lika i värdering, sen börjar vi lära dem... En annan sak är ju att det är väldigt lätt att påpeka att Pitt inte rimmar på sått. Men tänk vad roligt det hade varit om man själv hade börjat gå utanför boxen. Så händanefter rimmar Pitt på ja, praktiskt taget vad som helst.

Nu får det bli inlägg när det blir inlägg. Det är ju det som är det farliga med att göra många uppdateringar ibörjan, det sätts en standard, som visat sig svår att upprätthålla.

Idag är själv med barnen, S i Uppsala på tjejmiddag. O har feber och lill S har faktiskt inte bajsat en enda gång idag, mest varit trött och oinspirerad. O ser Karlsson på taket för andra gången idag och ser ut att behöva en ny omgång alvedon.

Annars inte mycket nytt på fronterna. Vi ska åka till London i slutet på oktober, ingen biljett bokad, men så var det ju när vi skulle till Tyskland också. Det man kan göra senare kan man göra senare.

Den arkeologiska utgrävningen skulle ha startat igår eller i torsdags, ingen grävmaskin i sikte än. Myrorna frodas. Jag upptäckte det när jag skulle samla upp 250 kg sjösten för hand. Vill ju inte att en grävmaskin ska käka rysk kaviar till frukost liksom. Men vilket jobb, som man underskattar uppgiften, jag tänkte att ahh, två timmar så är det kirrat, icke! Faktor 5 på den. 7 buskar grävdes upp. Stack ner spaden i backen och krrrii, spaden gick av på mitten, jaha, säg goddag då. Tur man har grannar. Ja, som har spadar att låna ut alltså.

Appropå grannar, vi har ju ett par som är för goa i allmänhet och mot Olivia i synnerhet. Det har hörts lite musik från det huset, typ någon som spelar något blåsinstrument. Tja, inte mer med det. Sen har vi träffat deras son som varit här en del eftersom hans pappa är sjuk, ja grannen alltså. Hur som, vi har väl betraktat sonen som någon kulturarbetare från Stockholm, vi visste inte vad han jobbade med och gissade på något kulturellt. Han var i alla fall inte speciellt hemtam med en häcksax. Nåväl, en dag så kom han med en lapp och sa att han skulle spela på torget och tyckte vi kunde komma och lyssna, ja inte mer med det, jag kunde inte för jag var på Blidö men resten av familjen var där, mest av artighet. Dagen efter eller två dagar efter slår jag upp lokalblaskan, vem är där på en hel sida om inte grannens son. Han tillhör tromboneliten i världen och har egen klass i Hannover dit han pendlar typ varje vecka, det var hans elever som uppträdde på torget bland annat. Jaha, säg goddag då, dumstrut på.

Men men, han är jättetrevlig och faktiskt kulturarbetare från Stockholm.

N

måndag 3 september 2012

Första dagen F-ledig

Så då är första dagen som föräldrarledig avverkad. Jag har handlat, dammsugit källaren, tvättat, hängt tvätt, lagt in tvätt i garderob, rensat lite i Olivias garderob, gungat Sigge, lekt med Sigge, nattat Sigge, varit hos Tandläkaren och köpt tandborste och diverse tillbehör, lagat cykeln, lagat oändligt med mat, frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag.

Jag har säkert missat något i uppräkningen, men man känner sig som Skalmans mat- och sovklocka. Det ringer konstant. Kul, imorgon gör jag min andra f-lediga dag, då blir det åka till dagmamma, lämna in tvätt på tvätteriet, en runda förbi tippen, och fortsätta plocka sten, just det, det gjorde jag också idag, då blir det ett stopp på K-rauta också. Sen skall jag cykla till Hagaström med Sigge därbak och så ska vi alla tre cykla hem tillsammans, vi får se hur de ska gå. Det blir full rulle då med. S är i Amsterdam med jobbet och kommer hem imorgon kväll. Sen ska jag jobba 3,5 v till innan det börjar på riktigt.

Jag har gett upp alla försök att försöka återberätta det som jag missat att berätta om. Tyvärr, men minnena bleknar också, det blir tillrättalagt och avhugget. Så jag avstår.

Apropå missa, så missar jag kvällens match i korpen, vilken är den sista för säsongen. Förra matchen var lite otäck då en spelare i motståndarlaget fick en tackling när det återstod 30 sekunder av matchen och skriket hördes över hela Nynäs. Som tur var spelade Brandkåren match på planen bredvid så de kunde snabbt komma till undsättning i väntan på ambulans med befarat benbrott.

J & M med barn var här i helgen. de kom i fredags vid 21-tiden. S var lite på g då och hennes plan var att supa M under bordet. Jag försökte påpeka att hon själv redan hunnit dricka två glas vin innan de kom så det mest troliga resultatet skulle vara att hon söp sig själv under bordet. Det var lite tröttmössa dagen efter. Men det var mycket trevligt, som det alltid är när vi väl ses.

Stannar där.

N

måndag 13 augusti 2012

Badkrukan

Efter ett uppehåll i uppdateringen, ska jag nu försöka komma i kapp tiden.

Efter Piteå havsbad begav vi oss hemåt men stannade först en natt hos S faster utanför Sundsvall. Deras hus ligger jättetrevligt vid en sjö med egen brygga och bastu. Det blev 3-4 dopp, ja inte för mig då, jag nöjda mig med två, eller egentligen bara ett som räknas. Det var först dag två på eftermiddagen när temperaturen var över 20 gr med råge som jag egentligen badade. Jag var i första dagen också men mer med betoning på i. Jag stod i vattnet i alla fall. Jag är fortsatt familjens badkruka. S och O tog ett morgondopp dag två, termometern rapporterade 18 grader. Jag passade lite snyggt.

O ville sova i i husvagn så jag och O spenderade natten där, nog min första natt i en husvagn. O var nöjd. Dag två fick O åka flakmoped, såg ut som att hon gillade den debuten också. Jag fick äran att köra mopeden de sista metrarna, gick så där. Det var 20 år sedan sist, så jag gjorde väl alla fel man kunde göra, men till sist så kom jag de stackars 20 metrarna. Kändes väl sådär.

Därmed avslutades nästan vår semester. Kanontrevligt hos S faster.

Väl hemma så kom äntligen kanonvädret. Mycket bad har det blivit, en del solande också.

N

torsdag 26 juli 2012

Piteå havsbad

Fantastiskt. För barn är det verkligen fantastiskt. Lille S och O gillade anläggningen. Vi gjorde följande uppdelning, vi hade 3 hela dagar till vårt förfogande. O fick bestämma två av dem och mamma och pappa en dag. I sanningens namn fick nog O 2,5 dgr, men ja som det är.

Första dagen, handlade om hoppborgar och lekplatser. Det hade ett stort område med jättemånga hoppborgar och rutschkannor i hoppborgarna. Där gick O bananas. Två stycken av var jättehöga rutschkannor, "Blixten" och "Spider-man". Hon pratar en del om dessa så nu vet ni på ett ungefär vad det är. O ville lära känna nya människor och hon träffade William i Blixten, där for de upp och ner. Hon åkte båt, hoppade i oändliga hoppborgar, hoppade på stutsmatta iförd sele så de flög. Det blev glass före lunch, varje regel har undantag. Men vilken glass... ååå. Man kunde köpa Brain freeze. 1 kg mjukglass, O fick en snålis (80g), jag nöjde mig med en medelsvensson (160g). S gick loss på kulglassarna, och blandade alla nötsorter så att jag garanterat inte skulle smaka.

Vi doppade fötterna i havet, det var kallt. Riktigt kallt. O badade lite, jag och S konstaterade att fötterna frös i vattnet och man kunde inte riktigt stå stilla. Ingen aning om temp, men gissar på 16 gr. Vi hyre trampcykel och körde runt på området.

Vår dag åkte vi in till Piteå och gick bland annat på Loppisen som jag nämnt tidigare.

Sista dagen, söndagen ägnade vi i Äventyrsbadet. Det regnade ute så det var ett bra val av O. Direkt, rakt på. Vattenruschkanor är VÄLDIGT roligt även när man är 34. På den stora långa (81 meter, fallhöjd 10 meter) fanns det tidtagning, det blev lite tävling mellan mig och S och vi putsade våra tider ganska mycket från första till sista åket. Det fanns en som kallades vattenfallet som var jätterolig, rakt ner och rakt ut i vattnet i en himla fart planade man ut, som en skateboardramp ungefär. Hysteriskt kul, O gillade inte den första gången, men efter att hon fick tipset att hålla för näsan så blev vattenfallet hennes favorit. Om man inte höll för näsan, fick man en rejäl klorsköljning av snoken. Kändes så där.

Sen fanns det en stor kana som gick rakt ner i en tratt och i tratten åkte man runt ungefär 3 varv i hög fart sen damp man rakt ner i bassängen genom ett hål längst ner i tratten. Aldrig sett något liknande, men kul det med.

Trendspanning från badhuset:
Andelen med ett BMI över 30 var hög
Andelen män med ett BMI över 30 var hög
Andelen med tatuering var hög
Andelen män med en tatuering och ett BMI över 30 var hög
Andelen norrmän med tatuering och ett BMI över 30 var hög.

Servicenivån på Piteå havsbad var sådär, på gränsen till usel. Betyg 4-, klart värt att återvända till. Gärna till badhuset, med kompisar utan barn för tävling om snabbast tid.

Just det, TV3 gör en inspelning om Piteå havsbad, vilket ska sändas nästa år och blir väl ungefär som 5:ans Ullared. S fick kamerateamet och en snubbe från Piteå havsbad upp i nyllet, utanför vår stuga, de tyckte S skulle vara med i kvällens talangtävling, får se om det kommer med...  jag och O, smög undan.

N

Sveriges infrastruktur

Vi har ju nu under sommaren testat svenska vägnätet, eller i alla fall delar av den. Några slutsatser.

E20 S-holm - Göteborg, utan konkurrens sämst.

E4 till Skåne skulle kunna beskyllas för att vara tråkig och lång, men icke för ty, den är effektiv, den är bra, ja, om man skalar bort turen genom Stockholm.

E6 Göteborg-Malmö - toppklass!

Vägnätet i Gävleborgs län - Toppklass! minus för sista delen av E4 i nordligaste delen, men den är på gång.

Norrland då, suck. Min morbror sa att där är det ju 130 km/h vissa sträckor. Hmm. Inte där vi körde. Skellefteå-Piteå - bra, resten ska vi inte snacka om. Umeå-Skellefteå, i runda slängar 13 mil med gammal hederlig motortrafikled, med mötande trafik. Lått oss krydda det med mycket husvagnar, några portioner lastbilar och på toppen, ett gäng fartkameror. Snittade 75 km/h. När väl några lastbilar och husvagnar var passerade, ja, då slog Bajsmannen till i baksätet. Stopp, och alla husvagnar och lastbilar rullade förbi.

Höga kusten är fint, gjorde ett stopp vid bron. Sånt kompenserar. Det finns inget Höga kusten mellan Umeå och Skellefteå, det är skog.

Om vi räknar in trafikmängd och flöde till vägnätets beskaffenhet, då skulle jag säga att Gävleborg vinner. Kul, men järnvägsnätet är bedrövligt, så mer satsningar på infrastruktur i länet är nödvändigt. Noterade att Sverige nu lånar till 1,18% på 10 år. Gratis med andra ord.

N

Norskjävlar!

Noterar att bloggen passerat 1000 sidvisningar, känns som en milstolpe på något sätt, fast det är klart rensat för alla gånger man själv gått in och S varit där så...

Nåväl. Piteå och geografi. Retorisk fråga: Ligger Piteå i Sverige eller Norge?

Mycket talar för att det ligger i Sverige, det var så man blev lärd i skolan, de pratar svenska om än tveksamt ("Jo, just" känns suspekt) och kanske viktigast enligt kartan ligger det i Sverige och regeln är ju att om verkligheten skiljer sig från kartan så är det kartan som gäller. MEN, det finns också en del som pekar mot att det ligger i Norge, det var bara norrmän överallt!

Trendspaning: Norrmän gillar Mercedes i synnerhet svarta mercedes, klart överrepresenterat.

Dessa norrmän, i hög utsträckning ungdomar festade på bra, stugorna såg ut som veritabla slagfält. Deras dygnsrytm var aningen förskjuten, först framåt 16 syntes det till livstecken. Värst var nog ändå allsången till någon trallvänlig norsk dansbandsdänga. Det skar. Men de skötte sig, kl 23 var det tyst.

Men det kändes onekligen som Ernst-Hugo när han i Köpenhamn skriker "Danskjävlar", man hade då och då lust att skrika ut "Norskjävlar".

Appropå språk, vi var på den stora "saken" i Piteå på lördagen, Loppis vid Folkets hus. Det var verkligen stort och man gick man ur huse. Vid ett försök att få reda på priset på en skål, fick jag följande svar, ja efter en traditionell konstpaus som kändes som en minut. "Den där är mycket eftersträvansvärd". Så säger vi inte i Gävle, vad jag vet inte i Skåne heller. Jaja, jag vet ordet finns, man kan använda det, men vi uttrycker oss inte så. Blev lite paff, framför allt kände jag inte att den var eftersträvansvärd, inte till det priset. Noterade att en man fyndat en en Carlton resväska stl medium för 40 kr, bara att lyfta på hatten och gratulera. Men den var fulblå, så på Pitemål skulle jag nog sagt att den inte var så eftersträvansvärd trots allt.

N

onsdag 25 juli 2012

Myrjävlar

Hej igen,

Nu har det gått en tid och vi är åter i Gävle efter del 2 av semestern. Jag återkommer till det i en serie av inlägg här. Intryck och reflektioner behöver sorteras.

Idag, strålande väder, 27 grader. Sommar, äntligen, Sigge såg i och för sig väldigt ansträngd ut hela dagen, men som det är. Nåväl, redan i morse annonserade jag för S att "idag kommer myrorna svärma", alltså upp till bevis hur kriget gått och det var nu matchen skulle avgöras. Jag inspekterade på morgonen kända krigsplatser. Det såg lugnt och dött ut. Det hade i och för sig lyckats öppna upp sina bo med något futtigt hål, som jag genast sopade igen. Sanningens minut närmade sig...

Mycket riktigt, det blev svärmande. Låt oss stanna upp. Som numera rutinerad myrexpert så svärmar myrorna i slutet på juli en varm dag när det är åska i luften. Alla dessa ingredienser fanns idag. Så nu vet ni det, en strategi kan ju vara att resa bort så slipper man se eländet. Åter till spänningen. Efter offensivt spel under försommaren ledde jag med 1-0 i halvlek men nu var det dags för de avgörande minutrarna i andra halvlek, då alla matcher avgörs. Lugnt på alla fronter... till sist ett tokoffensivt drag av myrorna och kvitterat, 1-1. De hade byggt ett rejält bo i ena krukan (den är stor), där hade jag inte varit och attackerat, jag hade missat det, en klassisk myrfint. Jag upptäckte deras drag tidigt, redan när de första flygmyrorna syntes till. Snabbt replikerade S och N i ett syggt samarbete, inom loppet av 5 minuter var krukan tömd i en Rullebör (skottkärra för resten av Sverige) och dumpad i kvarterets, låt oss kalla det, komposthög (allmän dumpningsplats för diverse trädgårdsavfall). Väl dumpad såg jag de första myrorna flyga iväg... Mooohaaaa. Ni skulle ha sett ansiktsuttrycket på de få arbetsmyrorna som blev kvar i trädgården. Ingen vacker syn. Sprang runt som yra höns indränkta i ättika. Vi skall väl i ärlighetens namn säga att vi först försökte med att spruta ättika på dem, totalt verkningslöst. Men till sist en rättvis 2-1 seger till människorna. Välkomna tillbaka nästa år för en ny rafflande match.

Var förbi K-rauta idag, ingen täckbark kvar, allt annat i jordväg fanns. Tragiskt, hade siktat in mig på 5 spontansäckar, tji fick jag.

Nu fru Whitfield här, trevligt som alltid. Återkommer som sagt inom kort med en serie betraktelser från Norrland, vill särskilt puffa för "Norskjävlar".

N

tisdag 17 juli 2012

Mums

Gjorde idag ett mycket trevligt byte. S klippte grannens häck och glädjen var stor för tillbaks kom 40-50 kanelbullar och en stor limpa bröd, rykande färskt direkt från ugnen. Det blev några skivor till lunch, så där härligt när brödet fortfarande är varmt och smöret nästan smälter, mums! Packning och fixande har stått på schemat, allt nästan klart för avfärd. N

måndag 16 juli 2012

Update

Jag har funderat hela sommaren var alla mygg är någonstans. Det kan ju i och för sig bero på att man knappt varit ute på kvällarna. Men igår hittade jag dem. De var i skogen, och jisses vad de var i skogen. Jag och O blev hårt ansatta. Så jag kan intyga de är inte borta, de finns fortfarande.

Myrorna ligger lågt, har inte sett till dem, men brukar vara så innan de svärmar, det kan de göra när vi är borta så slipper jag se det, och därmed vann jag kriget, typ.

Två säckar täckbark fick jag använda i lördags när det äntligen var lite sol. Trädgården ser bedrövlig ut efter att vi varit borta i 3 veckor.

Vi har trots vädret grillat 3 ggr på 3 dgr, kött, fisk och korv. Mums, mums.

Snart dags för del 2 på sommarresan, allt är bokat och klart. Har tittat in väderprognosen, luktar regn samtliga dagar, hoppas det blivit något fel.

Viktiga beslut börjar mogna och växer fram, känns spännande.

Allt gott
N

tisdag 10 juli 2012

AJ AJ AJ

.. det bultar och det bankar. Nåväl, låt oss återkomma till det senare.

Skåne, ställde upp med fantastiskt väder vid vår ankomst. Första hela dagen, 24 grader i luften, 21,1 i vattnet. En dag vid stranden. En kväll ute i det fria. Sommar på riktigt, äntligen. Kändes skönt, dagarna efter blev det regn, men det gör liksom inget. Vi hann under den fina dagen tänka att här ska man ju bo, började prata om tomtköer och man såg att det lös i vissas ögon. Men i takt med regnet, kändes det mest som vanligt och tomtkön kändes rätt avlägsen.

Jag smörjde in kroppen för bad, tänkte att ryggen kan jag ta när vi kommer till stranden, glömde det, ser ut som, ja, vet inte, bränd, kräfta. Rätt rökt, luktar lite bränd hud och det gör, faktiskt, rätt ont. O gillar ju att klättra och hänga på mig, vilket nu känns, så där. Aj aj aj, det bultar och det bankar.

Annars är det rätt behagligt. Det har varit avslappnat och vi har inte haft några egna "måsten" utan fudnerar på att hyra film och ligga och titta på det imorgon, eftersom det självklart ska bli regn.

O har haft ett patenterat samtal med sin gamlafarmor (min mormor) och som resulterade i att alla som överhörde samtalet låg dubbelvikta, ingen av dem hör eller förstår den andre och det slutade med att O sa att "nu vill jag inte prata mer med dig gamlafarmor, för jag fattar inte vad du säger".

Snart avslutas del 1 av vår semester, och det bär av hemåt, för en veckas återhämtning och uppladdning för del 2; Operation Piteå.

Trendspanning: Heta samtalsämnen i Skåne är, trumvirvel; kriminalitet och rättsväsendet.

Gott så.
N

onsdag 4 juli 2012

Att åka bil...

Att åka bil kan innebära att man uppfattar sina medbilister som inkompenta, idioter och fullständigt okunniga. Man får ju i och för sig räkna med att man själv kan uppfattas så också.

Nåväl, ni vet 2+1 väg, dvs motorväg där det ömsom är två filer, ömsom en fil. Vi som bor i Gävleborg är ju vana vi detta fenomen och därmed också kompetenta att köra på en sådan väg. Några viktiga regler när man kör på 2+1 väg:

1. HÅLL SAMMA HASTIGHET OAVSETT OM DET ÄR EN ELLER TVÅ FILER!
2. Håll samma hastighet oavsett om det är en eller två filer

3. Om du tänker "jag hinner nog köra om" - då hinner du inte det och därmed SKA du inte köra om! Det är nämligen så att 400 m är 400 m och inte 2 km.

E20 är i desperat behov av upprustning. Jag som argumenterar för förbättrad infrstruktur i Gävleborg, våra vägar framstår som toppklass i jämförelse med E20. Låt mig ge några exempel på fenomen som inte skall finnas på en stor europaväg;

a) Övergångsställe
b) Trafikljus
c) Hastighetsskyltar med 50 och 60 km/h

Vår bil är kanon på alla sätt och vis, men lämpar sig illa för E20, då dieselmotorn är svag och därmed, i princip, omöjliggör omkörningar.

S har lagt till sig med något nytt hippt uttryck, Ich. Allting är Ich, vilket då betyder fritt tolkat; ca. Hon har väl läst någon aftonbladet bilaga eller tittat på någon ungdomsfilm. Ungefär så, Ich!

Det var verkligen kul att återse O igen, det blir som det ska vara på något sätt, efter 4 timmar var vi båda trötta i öronen och huvudet, men många skratt rikare. Orden Mamma och Pappa med efterföljande "vet du att" hörs ungefär 46 ggr/h ICH, det blir en del på en dag.

Strålande väder, 25 grader utlovas på Sveriges framsida, men sen väntas regn i mängder, det tog lite längre tid än en timme denna gång att kalibrera in S närvaro.

Jag och O gick till bageri på morgonen och köpte frukostbullar, det känns som semester och en aning exotiskt.

O: "Pappa, pappa, när är du klar, vet du att"
Okej då, så hej för nu. Återkommer imorgon, ich.

N

måndag 2 juli 2012

Ditt & datt

Det har hänt något med S. Hon var under en tid rätt dålig på Rumble, nu är det viktigt att också säga att jag själv inte är särskilt bra. Men igår gjorde S ett jättesprång, jag har aldrig sett på maken till utvecklingshopp. Hon slog mig i samtliga matcher, passerade 2000p, fick över 1000p i en omgång - sådana prestationer hon aldrig varit i närheten av tidigare. Från ingenstans kom det, själv gapade jag mest, det var svårt att ta in och förstå.

Så nu är jag sämst. Smärtsam upptäckt och insikt.

Dagen har gått i fixandets tecken. Sätta upp nät över jordgubbarna - check! Oh vad jordgubbar det blir, jisses. Ställa tillbaka skottkärran som nu stått i vår trädgård så länge att den var full med vatten (ja, den har blivit tömd mellan varven) - Yepp! Två skator hade hunnit utropa den till sitt badkar och badat för fullt för att idag flyga dit och tänka; vad hände? Från ingenstans kom det, såg ut att vara svårt att ta in och förstå för de stackars skatorna att badkaret var borta. Döda myror - tveksam check. Har fört krig i 3 år med dem, ska jag vara ärlig så är det nog bara ett år jag varit med i matchen, det ena året vann dem överlägset. Det brukar se bra ut, så där bra att man tar ut segern i förskott. I år är jag luttrad, men med vetskap om att jag kallat in atomvapen och en högteknologisk armé. Vi ska ju dränera inom kort, hihi, ska se vad de säger när Herr grävskopa kommer.

Sen var jag på tippen, det är ju ett sorgligt kapitel. Maken till avsaknad av logistik får man leta efter. Det här blir svårt att förklara, men det finns två filer som man kan parkera i. Vad händer om man parkerar i den innersta filen...? Jag brukar göra det, man får ju ta den plats som finns, dessutom är man närmast där man ska kasta utan att behöva passera några bilar med sjutton metallstänger. Jo, i innersta filen blir man inparkerad, kastar snabbt sina saker för man har ju sorterat hemma, sen får man sitta en bra stund och titta på Bertil 79 som inte sorterat hemma och som inte vet var han skall slänga sakerna... Till tippens försvar ska man ju säga att de nu bygger ut och får dubbel kapacitet 2013, men det är en klen tröst. Bort med två-fils systemet nu! Basta!

Lille S sover, tror jag, tonåringen tittar på tv och frun är hos chefen på middag, perfekt bloggtillfälle.

I Stockholm hann vi också med att träffa Daniel & Stina med barn. Så otroligt sällan det sker så man blir upprymd när det väl händer. Det var riktigt kul.

Städandet i källaren har avstannat för denna gång, men med visst resultat, en del slängdes på tippen, S hemliga kartong med "papper" (läs räkningar, lönebesked och dyl från 2004 och framåt) är upprensad, det var en fröjd och se på. Kartongen är nu omdöpt till "loppis" och ska fyllas med innehåll. En hel del kläder blev sorterade. Så det får betecknas som en succé även om man alltid önskar att man kommit längre.

Någon som skulle vilja ha ett stringbord? ett telefonbord 50-tal? Kontorsstol? You know where to find it.

En oroväckande upptäkt gjorde jag idag, säckarna med täckbark ligger fortfarande kvar osprättade. Skumt. Men inspirationen infinner sig inte. Jag är ju rätt och slätt på eller av. Kan konstatera att det sistnämnda råder nu, iaf i min relation till täckbarken.

Gott så!
N

lördag 30 juni 2012

Forts.

Jag tar vid där jag slutade igår.

En viktig del i traditionen med Jonas & Maria är spel i någon form. Olika spel har det blivit under åren som gått men det spel som stått sig är Gin and rummy eller en variant av det som vi kallar Hollywood. Så blev det även på midsommar. Det finns goda skäl att i sammanhanget betona att Maria Dahlstedt brukar vinna, inte alltid, men oftast, så även denna midsommar. Jag minns inte hur poängen föll men hon brukar vinna stort, så jag tror så var fallet även denna gång.

Det här med behagligt, lungt och tryggt, vill bara understryka att det skall förstås som positivt, mycket positivt. Det står i direkt kontrast till två barn på Nacka forum och hur våra sammankomster med Jonas och Maria var för si så där en 5-6 år sedan. Men det kanske låter tråkigt, men tvärtom, jag söker just nu det behagliga, lugna och trygga framför motsatsen.

Idag, ett försök till röj i källaren, det går framåt. Vi har gjort ett byte av barn, bytte en pratglad 4-åring mot en tonåring. Vi konstaterade att det var ganska lugnt här hemma, nästan spöklikt tyst. Ikväll ska tonåringen och S på Takida på furuvik, grabbarna har hemmakväll med mys. Det vankas majsbåge och potatisskruvar.

N

Ps. Jag och S är jämndåliga på Rumble Ds.

fredag 29 juni 2012

To sum up

Ja, för att summera veckan. Först några viktiga förtydliganden:

Två barn med sig på Nacka Forum funkar inte, låt oss en gång för alla konstatera det vi redan visste.

Det tenderar (nja för snällt uttryckt egentligen) att alltid regna när man har semester med S totalt oberoende av var i världen man befinner sig. Den här gången var det några dagar med SPÖREGN och därefter traditionsenligt kanonväder dagen då vi skall åka, för att vara kanonväder under resan hem, till att väl hemma, kanonväder i ungefär en timme. En till två timmar är vad vädret brukar behöva för att kalibrera in var S är någonstans. Därefter väderomslag. Inget undantag denna gång.

Med det sagt så kan vi gå vidare. Hela familjen har i varierad grad varit sjuka i veckan. Själv körde jag en post-jag-har-slutat-jobba-och-börjat-min-semester-sjuka, ja, dvs hängig i hela kroppen och lätt feber. O hade en kort svacka under en dag, lille S sjuk hela veckan och fortfarande dels troligen pga att första tanden kommit och fler verkar vara på gång + rejäl förkylning + rejäl hosta. S förkyld och ont i halsen. Just att lille S är sjuk får ju en viss inverkan eftersom han då tenderar till att sova sämre... och så rullar bollen.

Midsommar förflöt helt enligt tradition, vi var hos Jonas & Maria och började dagen med midsommarfirande vid hembygdsgård och dans runt stång, fiskedamm m.m. Därefter hem till dem för att äta sill och potatis. Ja, jag, S och O äter sill & potatis, resten sympatiäter pliktskyldigt. Efter sillen blev det grillat, helt enligt tradition. Lugnt, behagligt och tryggt. Barnen lekte och hade skoj.

Vi var en av dagarna på ett lekland i Tyresö. Riktigt kul då de hade en stor bilyta där barnen körde små elbilar, det fanns vägar, rondeller (som hade fått Sandviken att bli fulla av avund), trafikljus m.m. Man blev ju liten sugen själv. Vid ett tillfälle försvann många barn iväg för att flyga ett flygplan då trissade jag S och hon hoppade i en bil och stack iväg. Jag fick trissa lille S till att åka bil, därmed fick jag mitt alibi. Full fart i familjen, alla i var sin bil. Min bil gick ju aningens sakta, kan ju bero på att jag hade lille S i knäet eller så var batteriet för svagt. Riktigt kul. Kul och se O, hon stannade vid rött ljus, vilket ju inte alla barnen gjorde, hon blev lite irriterad! Sen blev det ju lite trafikkaos lite då och då när alla bilarna var på samma ställe på banan, rätt kul och se... 

Får många sms om att medverka i korpen nu.

Ja, jag blev till sist inlurad i Rumble. Tack frun.

Vi hörs!
N

torsdag 21 juni 2012

Semester

Nu så, semester, solen skinner, hyfsat varmt.

Debuterade i korpen igår eller gjorde comeback efter några års frånvaro. Analys: jag var ringrostig (läs: kände blodsmak), laget var sådär, gräsmattan var mest jord, vi vann överlägset med 3-0 och jag hängde dit första baljan. Målet var faktiskt rätt snyggt, skott utifrån upp i vänstra krysset. Ny match på tisdag men då kan jag inte vara med, men jag får nog förnyat förtroende. Ingen sign-on bonus har synts till än...

BoIS har hittat svackan igen, två raka förluster.

Annars är det mest som vanligt, som det skall vara.

N

onsdag 20 juni 2012

1 el 2 dgr kvar

Hej hej,

Idag och imorgon kvar, sen 7v sem.

Sista tiden har det varit extremt mycket på jobbet, en del har blivit lidande, bland annat bloggen. Så det kan vara.

Det blev shopping sist, två par shorts och ett par byxor. Provade, satt bra, tog med hem provade en gång till, satt fortfarande bra, behöll rubbet.

Debuterar, om allt går det som går, idag i korpen. Känns pirrigt - hög skaderisk, dålig kondis, ovän med bollen och spelar med ett lag vars fabrik i Gävle strax läggs ned - är några av ingredienserna. S frågade vart sign-on bonusen tagit vägen, kanske kommer idag.

Ska idag till Ockelbo och besöka en plats jag spenderat mycket tid i under åren, nu var det ett tag sedan sist. Spännande möte och god mat på Wij trädgårdar på dagordningen.

Ett ganska intressant inlägg ang utbildningsnivå hörde jag igår på jobbet i våra samtal med kommunerna. En kommunchef argu,menterade för att vi kanske måste sänka våra krav (i rekryteringar). Minsta krav idag är undersköterska dvs avslutade gymnasiestudier när kommuner rekryterar till bland annat hemtjänsten.

"- När jag växte upp (var ung, började jobba) hade man en 8 veckors kurs, och så vitt jag vet fungerade det utmärkt och ingen blev lidande av det."

Min motfråga blir; Är det den här vägen vi skall gå, är det så vi vill möta framtiden? Alltså, två ytterligheter, diametralt motsatta varandra. Det kan ju lätt bli absurt om man spinner vidare på samma tema. Det är färre som kan läsa och skriva, ah, frågan är om det behövs... Det gick ju rätt bra på 1500-talet också. Jo jag vet, jag raljerar, men ibland sätter man kaffet i halsen.

Apropå kaffe, Gevalias nya soft-bags eller soft-pack - inte helt tokiga, helt okej eller ganska bra till och med som vi negativa svenska uttrycker det.

Stannar där för nu. Gott så.
N

fredag 15 juni 2012

4 dgr kvar

4 dgr kvar, sen 7 v semester. Mums, det blir en semester i bil i Sverige; Stockholm, Göteborg, Skåne, Njutånger, Sundsvall och Piteå på agendan.

Vaknade häromdagen till att dottern väcker mig med ett "Pappa, Pappa, Sigge är god och glad som ett kexchoklad." Ja, då är det bara att gå upp. Vet ni förresten hur man vet att man har småbarn? Jo, när man på eftermiddagen på jobbet upptäcker en bit tuggat (nersölat) rån hängandes på jeansen.

Var på Skybar i Gävle igår, låter flott, va rätt bra, en Skybar i Gävle innebär att man tittar på ett hamnområde med cisterner och silos, lite industrier såsom Gevalia och Leaf, och lite vatten.

Nu skall jag på shortsjakt och helg:a lite.

N

måndag 4 juni 2012

Förlåt!

Förlåt, jag ber om ursäkt. Det var ett tag sedan, det blir så ibland, tiden rinner iväg.

Det har hänt en del. Jag har varit i Göteborg på studenten, ja det är så att man blir sugen och ta studenten igen när man såg vilka presenter man kunde få. Det gick bra, jag åkte med det där jättepopulära företaget som är heta just nu, som heter SJ. Det i sig var intressant, skulle jag överhuvudtaget komma fram? Ja det gjorde jag, ca 40 min försenad, hann till skolgården såg inte själva utspringet men fångade systersonen på ett flak med en öl i handen. Resan i sig, kan någon förklara varför det måste per se lukta kiss överallt nära ett tåg? särskilt själva tågstationen, måste det vara givet av sakens natur? Hmm, när man åker tåg själv ligger ju själva spänningsmomenten i, ja förutom om man kommer fram i tid, vem som kommer sitta bredvid en. Det blir ju alltid en nitlott man drar. Den här gången luktade det tantsvett, WHY?? Jag har nu förstått att det är därför det altid är fullt i restaurangvagnen, det är dit alla flyr, blickar utbyts, man nickar till varandra. Alla vet men ingen säger något.

Hemresan gick kanon, till Uppsala, signalfel, 50 min sen. Ropa aldrig hej förrän ni passerat länsgränsen. Mest komiska, S kusin är chef för underhållet på Trafikverket, ödets ironi eller vi hade rätt kul när S såg att han svarat på frågor om signalfel i aftonbladet på nätet. S skickade till honom på FB, "Vad är ett signalfel?". Svaret: "Läs bloggen för fan". Det är humor.

BoIS spelar i skrivande stund hemma mot Ljungskile, 1-1 en bit i andra halvlek. Blir säkert kryss.

S fyller på lördag, fullt upp med present, vilka engagerar dottern till max. Schh, säg inget pappa, det är en hemlis, vi säger inget till mamma. Dörrar stängs, det tisslas och tasslas. Återkommer om vad det blev.

Får räcka så för nu. Glad att det blev något bara.

N

måndag 21 maj 2012

Jag-svag och inåtvänd...

Hej,

Dopet genomfördes med bravur. Vädrets makter gjorde sitt, så det var uppehåll, och för det mesta ganska varmt. Många presenter fick den lille, särskilt tack för att alla skrymmande föremål såsom, cykel och bil. Men allt gick in i bilen, vi stannade dessutom i Tullingen på vägen hem, fick där en hund, ja alltså ingen riktig hund utan en låtsas som man kan sitta på, ja alltså inte jag då utan typ Sigge eller O. Den var grön, matchar köksväggarna. Dessutom en stor klädpåse. Det gick in också.

Presenterna har gjort succé. O leker med samtliga, rullar polisbil runt hela lägenheten och kommer säkert testa cykeln under dagen. Sigge fick ett Barbapapa tåg, det tyckte också O om, då blev Sigge arg och sa till på skarpen. När han säger till på skarpen, brukar innebära att han drar O i håret.

Lördagen, dagen efter dopet, präglades av att jag kände mig Jag-svag och inåtvänd. Men jag fick min pizza som jag suktat efter sen jag åkte ner. En Benny hill från Rhodos, men vad har hänt med kebabköttet, sämre än tidigare, en liten besvikelse, men den satt fint ändå.

Annars, allt lugnt, nästa vecka bär det av mot Göteborg och studenten.

Varmt väder aviseras till helgen, luktar grillning och täckbark.

N

fredag 18 maj 2012

Å så var det det här med dop-klänningen...

Hej,

Idag är det dop. För några dagar sedan utspelade sig ungefär den här konversation mellan mig och S. - "Var fan är dop-klänningen?". Då var det alldeles för få dagar kvar till dopet och vi var helt säkra på att antingen a) S syster hade den, eller b) S systerdotter hade den. Men icke, i alla fall enligt deras utsaga.

- Kan vi verkligen ha den själv?
- Nej, vi har inte sett den, vi har ju precis nästan organiserat om i källaren och jag har inte sett den..
- Inte jag heller.

Därefter, ångest. Vi letade igenom vår källare i omgångar, och så letade vi lite till, hela tiden med konversationen ovan. Till sist, i söndags konstaterade och förklarade vi klänningen för borta. En förlust som kändes, vi sörjde dels för att den var borta nu och att Sigge inte kunde döpas i den dels för att flera i S släkt hade blivit döpta i den. Köpte på måndagen kläder som Sigge kunde ha på dopet.

På tisdagen fick jag en förnimmelse av att min mamma för länge sedan undrat över om klänningen skulle passa och om den inte var för liten för Sigge eftersom han är större och äldre när han döps än vad Olivia var. Varför då?

Jag ringde på tisdagen till Skåne, och...

- Hej, jo dop-klänningen... (tänkte börja beklaga mig)

- Ja, jag har hängt ut den för vädring, det gjorde jag för två veckor sedan, har tittat på den, där är någon fläck men där är en lapp sen ni kemtvättade den sist att någon fläck inte gick bort...

- Jaha, den var i Skåne, varför la vi den där?
- Ja, ni tyckte den kunde vara kvar här.

- Har vi några band till den, (för det trodde vi inte att vi hade)?
- Ja då, både ett rosa och ett blått
- Jaha, va bra (vi visste inte ens att vi hade ett blått)

Ja, hur vi tänkte för fyra år sedan är inte helt lätt att förstå. Vi båda (N & S) tyckte att vi aldrig kunde ha lagt den i Skåne, att det var helt uteslutet. Men för fyra år sedan var det en helt normal, logisk och klok tanke. Man upphör inte att förvånas av sig själv. Men det är bra, ger perspektiv och ödmjukhet. Dottern behöver i och för sig bara en sekund för tappa sin föregående tanke, har nog mer med åldern än föräldrarna att göra.

N

fredag 11 maj 2012

Plötsligt händer det...

... att man är före. Dagen efter jag skrivit om min upplevelse kring föräldrarförsäkringen och att det kanske inte var ritkigt okej att jag var hemma 1 år, än. Ja, då kör Gefle Dagblad en ledare på temat.

... INTE. BoIS, fick stryk. 7p på 6 matcher, känns som det slutar med en 12:e plats.

... att S går ut med soporna. Det hände igår, det var så oväntat och otippat att S själv påpekade och berättade det. Jag hade aldrig iaktagit det, trott det eller förutsett det. Särskilt inte eftersom jag på morgon igår tömde samtliga kärl.

... det skall bli Sandvik-fest ikväll. Zelmerlöf (eller hur han nu stavar), Jerry W, Lotta Engberg (äntligen) och några till. Jag hoppas på många goa gamla godingar såsom, Flottarkärlek, Det börjar verka kärlek banne mig, Sakta vi går genom stan. Det här blir bra, jag ska köra twitter stenhårt.

Laleh, är favoriten just nu, det innebär att jag spelar sönder hennes låtar, Bjurö klubb kör jag ungefär 24 ggr på en dag, jag är alltså värre än radiostationernas A-lista. Antingen eller, liksom. Ska det va så ska de va.

Blev i bostadsföreningen, såväl sekreterare som vice ordförande. Gratulera eller beklaga, öppen fråga beror nog på vem du frågar.

Ska köpa två skjortor idag, S hade lite synpunkter av kalibern: "Va, köpte du inte den igår"... ehh, Nej det gör jag idag, "Hur tänkte du då, den måste ju strykas"... hmm, tänkte inte på det. Ja, det är ju små världsliga problem i det stora hela. Det löser vi... det blir nog en en vit och en "pimpad" rosa, var och rek:ade igår, det blir bra, jag har koll, en plan.

Har haft problem med Quizme, laddade ned en uppdateringen som man tydligen inte skulle ladda ner, resulterade att spelet inte funkade, fick en välbehövlig paus, är nu på gång igen efter en ny uppdatering. Inledde min comeback med att spöa EvaBerra med 15-11, zapp!

Det blir nog sol imorgon, GD säger det och 12 grader, deras prognoser brukar inte stämma, men plötsligt händer det!

60 arbetsdagar kvar, har nu startat en utredningen ang huruvida föräldrarledighet är semestergrundande, de första 120 dgr är det, vad händer sen, det får utredningen utvisa, just nu jobbar den samlade kompetensen på Gävle kommuns personalavdelning med att simulera min ledighet för att se konsekvenserna för semesterdagarna 2013. Det var det svaret jag fick, känns tryggt, viktiga frågor.

Då kör vi laleh och Bjurö klubb för 3:e gången idag...
Trevlig helg och på återseende, hur Sandviken-festen är - följ det på twitter.

N

onsdag 9 maj 2012

144 dagar kvar...

Hej,

Det börjar närma sig. 144 dagar kvar tills jag påbörjar min föräldrarledighet. 62 arbetsdagar kvar... det är inte mycket. Det ger en lite perspektiv. Därefter, fr o m 1/10, nästan 1 års föräldrarledighet. Det är ganska intressant, reaktionen är ungefär så här, VA SKA DU VARA HEMMA I 1 ÅR!!!!!!!!!! Min bedömning är att vi kommit ungefär så här långt gällande hur vi delar föräldrarledigheten; 3 mån för pappan är att betrakta som givet (i princip ett socialt krav), 6 månader = en god pappa, det är lite långt men det är bra. 1 år = VA SKA DU VARA HEMMA I 1 ÅR!!!!! Vi är inte riktigt där än. Självklart delar vi i princip lika (det kan bli så att jag är hemma lite mer) på grund av jämställdhetsbonusen. It´s all about the money... Fråga inte vad staten kan göra med 13 papp, och utan vad vi kan göra med 13 papp. Hmm, Semester kanske, det hade vi sist 2007, en PH-lampa är alltid en PH-lampa och ett trädäck är aldrig fel.

BoIS spelar första derbyt imorgon borta mot Ängelholm. Jag tror det blir tight, men att BoIS förlorar klart. Synd men nu var det 3 matcher sedan en förlust, det är lång tid mätt i BoIS-mått. Vi gör ett nytt försök med omvänd psykologi.

Annars då, jo tack, det är full rulle på alla fronter. Sandvik-fest som dottern säger, på fredag - det blir Jerry Williams, något lokalt band och Faxander. Barnvakt på plats och för första gången på ganska länge ska de vuxna göra något själva - känns pirrigt och osäkert, hur gör man, vad pratar man om? Förslag? Eftersom det vankas fest har senaste veckan sett ut ungefär så här; prova 8 olika tänkbara klädkombinationer, låna kläder av närstående, kanske köpa lite kläder, måste ha något tillbehör, har några, de funkar inte, måste köpa något nytt, vilket nagellack ska det vara, hmm, provar några olika, kanske ett nytt läppstift, vilket tycker du är bäst? Jag funderar mest på vilken skjorta jag skall stryka, kanske köpa en ny, behöver ändå en ny vit, svårt, får tänka lite till.

Dop nästa vecka. Alla in i bilen, avverka 160 mil på några dagar, vad ska vi äta, hoppas det blir sol, vad önskar sig grabben, ingen aning, hoppas det blir sol, var ska alla sova, hoppas det blir sol.

Till helgen blir det MiniMax-ruset, ja dottern ska springa alltså med sina kompisar, blir kul, hoppas på sol. Laga cykel, borra upp krokar, rensa rabatt, moohaaa, gå bananas med täckbarken, städa, hoppas på sol.

Jaja, det blir bra, 62 arbetsdagar kvar till: VA SKA DU VARA HEMMA I 1 ÅR!!!

N

fredag 4 maj 2012

Fredag eller är det onsdag?

BoIS vann. Jag såg matchen, eller dramat, på tvn. Låt oss i dess enkelhet annlysera. BoIS ledde med 2-0 i halvlek efter stabilt spel, bra försvarsspel, stod rätt i positionerna och högg när möjligheterna gavs OCH satte ditt bollen. De hade dessutom en ribbträff. Gott så, det var på väg mot raka motsatsen till det jag förespådde, vilket ju var hela idén - det såg ut som 3-0 till BoIS. MEN, ett stort fett MEN, BoIS är BoIS. Så andra halvlek, blev som det sett ut förut, kollapsen var nära, 2-2 i slutet på matchen, just där och då, byte jag kanal, tänkte att nu torskar dem. Byte tillbaka strax efter och såg att BoIS fått ett bra frisparksläge, tänkte jag kan väl se den då... och så pang 3-2 i 88:e minuten. Skönt, äntligen.

Jag sprättade två säckar täckbark igår och la ut efter att S förtjänstfullt rensat upp två rabatter. Kändes manligt. Doften av täckbark är erotisk. Det blir fint, regnet stoppar nu fortsatta täckbarksoperationer och rabattrensningar. Några dagars vila kan göra mig gott, och kanske något mer normal, det sistnämnda mer tveksamt.

Vi har ganska roligt i familjen. Jag brukar nynna sånger och småsjunga lite, det vet ju alla som känner mig. Alltid på temat hellre än bra och ganska ofta med fel text, egen påhittad text och alltid med fel melodi. Nåväl, det som händer är att det blir roliga spridningseffekter. S brukar ungefär 20 min efter att jag börjat helt plötsligt sjunga samma sång. Subtilt, manipulativt. S vet dessutom inte varför hon helt plötsligt sjunger "Jungfru, Jungfru, Jungfru jungru skär, här är karusellen som ska gå till kvällen..."... min repertoar ärju ofta lite 40- till 60-tal. Hon brukar fråga om jag senaste halvtimmen sjungit på den sången... hihi. Bäst var nog ändå i helgen då jag efter att ha varit vid majbrasan började sjunga "Sköna maj, välkommen..."... Dottern kommer ut från sitt rum på morgonen och sjunger "Sköna maj, välkommen". Nu är ju bara frågan, hur kan jag nyttja denna överförmåga till något mer vettigt, förslag?

Det är fredag idag eller är det onsdag? Det känns inte fredag, det känns som onsdag, kanske torsdag. Det blir så knasigt när det är halvveckor, och man är ledig en tisdag. Kaos, oordning. Jag blir desorienterad. Jag bestämmer härmed att det är torsdag. Då ökar dessutom sannolikheten att det blir bra väder i helgen vilket ju innebär att jag kan gå loss på täckbarken. Bra! Lysande, Anarki!

Gott så, trevlig helg på er! Återkommer på söndag med nya blogginlägg, vilket då är på måndag i er tideräkning.

N

onsdag 2 maj 2012

Täckbarksmannen

Hej igen,

Några dagar ledigt, långhelg. Tillbaka till verkligheten. Några reflektioner från de senaste dagarna, kommer nu.

Jag är antingen På eller Av. Nu kommer nog inte detta som någon större överraskning för de som känner mig, men ibland blir man överraskad själv när man ser sig i spegeln. Nåväl, är jag På då är jag PÅ, är jag av är jag AV, jaja, ni fattar! Det blir ju lätt till överdrift. I helgen engagera jag mig i trädgårdsskötseln, det var riktigt kul, framför allt vad man med lite täckbark kan göra. Så nu går jag unde rnamnet "täckbarksmannen", har varit två svängar till K-rauta, har nu totalt använt 11 säckar, beräknar att använda 10 säckar till, minst! Det här blir bra, man kan ju göra jättemycket med täckbark. Det kliar lite i fingrarna nu måste jag erkänna, jag har tre osprättade säckar hemma...

S har konstaterat att jag kan äta i ultrarapid, en banan kan ätas upp i slow-motion. Ja, alla har vi våra talanger. Prova, det kan för omgivningen uppfattas som stötande.

BoIS spelade 1-1 borta mot Värnamo, känns... tja, kasst, värdelöst, ruttet. Ett steg framåt, två steg bakåt. Ny match imorgon hemma mot Assyriska, garanterad förlust, jag tippar 0-3 och genomklappning.

Våren känns här, tittade på väderprognosen framåt, snö på lördag. Ska vinterdäcken vara på eller av? Funderar på att köpa egen däckbytarutrustning (bra ord i Wordfeud), hade ju varit hur fräckt som helst, får göra en budget.

Har börjat spela Quizme på telefonen, hur kul som helst, spelar hela tiden, tröttnar i nästa vecka.

Grilldebuterade i helgen, najs, gick så där, briketterna på ena sidan bara "dog", hur är det nu, ska det vara öppet eller stängt, öppet under och stängt där uppe, eller tvärtom...  kändes ringrostigt. S skulle ha sagt att det var hon som grillade, det var det nog också men jag tittade på och var med lite grann. Dagen efter full gas i Webern, grillade 6 korvar på 8 minuter, hade glöd för en kyckling, två fläskfiléer, 650 korvar och lite till. Det går framåt.

Till sist, fråga inte vad täckbarken kan göra för dig utan vad du kan göra för täckbarken.

N
Ps. För övrigt, Wordfeud är så 2011. Ds.

onsdag 25 april 2012

Pojkar och psykologi

Tja,

Pojkar, ja eller BoIS som jag tänkte på då (gjorde en aftonbladet rubriksättning) vann ju, så där, härligt. 3p, vi är med igen, nu vinner vi superettan. Laget är svart och vitt precis som dess supportrar, vinner laget en match vinner dem också serien, förlorar dem en match, då åker de ur serien. Skönt, onyanserat.

Skälet till att BoIS vann är lika enkelt som att 1+1 blir 2. Det handlar om omvänd psykologi, Freud finns bland oss. Genom att jag inte trodde att de skulle vinna, jag tänkte tanken att de skulle förlora, föreslog i och för sig oavgjort (stringens är överskattat), så vann dem. Genialt.

Blev ordinarie ledamot i vår bostadsrättsförening i måndags, skäl att fira? Tveksamt, drack i och för sig helt oreflekterat rosévin igår, men det hade nog med något annat att göra. S hamnade i valberedningen, framtiden ger således ett skönt jävsförhållande och ganska låga odds på att jag kommer att fortsätta. Det förutsägbara har sina fördelar.

Trevandet i den digitala världen fortlöper. Har "fått" några som följer mig på twitter, famlar fortfarande lite efter ton, innehåll och syfte. Har nu två konton i ett försök att bringa ordning, ett privat med senaste inlägget: "Är hos frissan, sen lunch" vilket väl är ett nytt bottenrekord men också ett tydligt rop på hjälp. Det andra kontot är tänkt att vara arbetsrelaterat, dvs jag när jag jobbar. Just nu är det mycket "idag skall jag ha ett möte om..." alltså en digital anslagstavla, en sån där man brukar ha utan för sitt kontorsrum. Men det går bra, det verkar vara rätt. Jag känner mig lite yngre, lite modernare, lite så där man går på stan och tittar på andra människor och ler lite och tänker att jag är 25, jag twittrar - det trodde du inte va?

Köpte en T-shirt på H&Ms ungdomsavdelning, härförleden (måste ju blanda nytt och gammalt). Texten är OMG, AKA, WTF. Känns också så där modernt, jag vet vad det betyder, det vet inte du. Folk måste fråga, jag svarar och det blir liksom tyst en stund. Modernt, tufft, på gränsen. Sen att jag egentligen inte riktigt visste vad där stod utan att det var min något mer moderna fru som fick agera tolk, ja, det kan vi prata lite mer lågmält om.

Två dödsfall, en knivskärning och lite skottlossning i Landskrona på kort tid. En klok människa berättade en gång, att lika lång tid som det tog oss att komma hit tar det att komma tillbaka, alltså lika lång tid det tar att rasera något lika lång tid tar det att bygga upp. Känns lite tröstlöst att tänka i perspektiv av 20 år. Men å andra sidan BoIS spelar i Allsvenskan nästa säsong, i alla fall i några dagar till.

N

måndag 23 april 2012

Ibland så är det bara...

Hej igen,

I lördags var det en sån där dag då det bara är så. Jag vaknade till en klassiker, "I natt jag drömde".

I natt jag drömde det var 21 april, solen sken det var 22 grader och lätt bris. Den långarmade t-shirten kändes för varm, ett svalkande bad hade suttit fint. Gräsmattan var grön och välklippt som en golfgreen och vi drog från krog till krog. Sen vaknade jag ur min dröm och konstaterade att det var faktiskt 21 april men stora dasslock med snö föll från skyn, det var svinkallt när man skulle hämta tidningen och gräsmattan var inte grön, mer gulbrun, ungefär som sonens blöja ibland.

Såg Brynäs på stortorget, eller såg och såg, hörde Titti S skrika i mikrofonen. Jag såg mest barnryggar på deras föräldrars axlar. Kallt, men varmt när solen sken. Satt strax före det spektaklet på ett fik och tänkte twittra, konstaterade smågrinigt att hastigheten på 3G var ungefär detsamma som ett gammalt telefonmodem från 90-talet. Blev rätt komiskt när jag inte ens kunde twittra, "session timed out", öhh? Ja, det bara är så när 15 000 pers ska använda samma telefonmast.

Måste också nämna min personlige marknadsförare, Ta da, min fru Sofia. Tack vare hennes facebook, så fick faktiskt den här bloggen ett antal läsare, eller ja, åtminstone några som klickade sig in, tack för det!

Carina på mitt jobb är rätt rolig, en ganska vanlig rutin vi har är att hon vänder sig om, och frågar "Niclas, vad har jag för password till lokalbokningssystemet?". Jag svarar vad hon har, för att därefter få frågan: "Niclas, vad har jag för användarnamn?". Jag säger det också... 4:e gången på 2 veckor, dvs varje gång vi är här samtidigt. Idag undrade Carina om sitt anv. namn och lösenord till personalsystemet. Jourhavande IT-knutte? Troligen, eller multikompetent, eller hög icke-formell kunskap, tyst kunskap, LHS (livets hårda skola) eller kanske ett resultat av att jag har eftergymnasial utbildning? Svara på den!!!

Ikväll spelar BoIS, mot Varberg. Skall ju vara vinst... men jag är tveksam, satsar på 1-1, ni vet var ni läste det först.

N

fredag 20 april 2012

En trevande start...

Jaha, sådär alldeles för många år försent debuterar jag, eller inser jag att tiden har kommit i kapp mig. Startade i veckan mina första trevande försök att att skapa en digital identitet, twitter för 2 dgr sedan och nu en blogg. Ni kan följa mig på twitter @niclascronsell

Kvarstår gör väl facebook, där är jag inte rikigt än. Vad ska bloggen handla om? Fråga inte mig, det blir vad det blir. Det är ungefär som när jag startade företag, 2005, har du någon affärsidé? NEJ... så det skapar jag i efterhand, efterkonstruerar, omformar. Flexibilitet eller förändringsbenägen, eller vända kappan efter vinden - Jajemän! That´s me. Det får börja med att vara en salig blandning...

Hur som, Brynäs tog till sist SM-guld igår, kul, riktigt kul och välförtjänt.

Sonen sov jättebra i natt också, NOT, dottern vaknade inte 05 på morgonen, NOT. Kaffe är guds gåva till småbarnspappan, troligen.

Hade några intressanta möten på jobbet igår, i ett av dem hamnade diskussionen åter igen kring utbildningsnivå. Gävleborg behöver höja utbildningsnivån, eller andelen med eftergymnasial utbildning - eller? Svaret blir NJA, alltså JA, men vi kan inte säga eller skriva det för då kan någon ta illa upp, och förresten "alla inom t ex besöksnäringen, som är en växande näring, har ju en låg utbildningsnivå så frågan är om frågan ens är relevant"?  Tur jag inte hade kaffe i munnen då... Det här är ju knepigt, vi tycker liksom både och samtidigt, frågan glider över till en värdering där någon/några skulle värderas mer eller mindre än andra. Så är det ju inte så klart, alla behövs, det är bara det att andelen med högre utbildning i Gävleborg är lägre än riket, kan det ha något med utvecklingen att göra, tyck till! Vissa undersökningar visar på det att utbildningsnivå korrelerar positivt med regional utveckling, på samma sätt som att folkhälsa korrelerar positivt med utbildningsnivå - således en höjd utbildningsnivå leder till att vi blir friskare och får en bättre utveckling - fiffigt!

Takida - You learn funkar fortfarande. Får nog bli en kopp kaffe till.

Over n out
N

Ps. Det ska vara lidelsefullt att hålla på BoIS Ds.