15 november

Börjar här och nu och går bakåt eller hoppar lite, vi får se.

Var på friends arena igår och såg Zlatan, det var en jävla tur att Zlatan var där. Vi börjar med det positiva; Zlatan. Vilka mål. Ja, allt är redan sagt men det känns speciellt att ha varit där och faktiskt sett det live.

Negativt. Arenan är inte färdigbyggd, infratsrukturen runt arenan, obefintlig. 50 000 ska gå igenom ett villaområde. Känns spännande med en högriskmatch. Köerna långa, handla i kioskerna = omöjligt. Urtöntigt arrangemang med allt runtomkring. Svenska spels riddare, say que? red runt i riddardräkt på små hästar, say no more.

Jag börjar känna då och då att jag kan sakna vuxenkontakt. Konversationerna med dottern är många gånger intressanta och roliga men också många gånger mer åt Kafka-hållet, surrealistiska. Ungefär så här brukar det låta, ett exempel från veckan;

O: Vilken gammal bil det där är?

Jag: Ja, det är en gammal bil.

O: Vadå?

Jag: Vadå vadå? Du sa vilken gammal bil det var och jag sa att det var det.

O: Vadå?

Jo, jag glömde ju uppföljningen på hockeymatchen som jag och O var på. Dels blev det ju ett bra resultat, så jag körde hårt med; 4-0, 4-0, 4-0... åhhh 4-0, 4-0. Inte så poppis hemma. Sen, går O och vinner. De dra varje match en stol på familjeläktaren som vinner en present från Barnens hus. Jag såg den där tigern i ögonvrån men gjorde ingen större notis eftersom jag aldrig brukar vinna något, plötsligt står han sidan om oss och ger Olivia ett paket, jag får ta emot paketet, för där och då blev chocken för stor för O när en tiger står bredvid henne med ett paket. Väl hemma öppnar vi paketet, 500 spänn i presentkort, tack Tigern! O får köpa vad hon vill för det, hon har hittills köpt ett klädset till sin bebis. Får se vad mer det blir.

Spontanshoppade på Blocket idag. Återkommer längre fram med vad det var när jag provkört den.

I söndagsmorse, ringer min telefon 05.20. Vem är idioten???. Min pappa. Hela familjen vaknar, jag springer upp och trycker bort samtalet och går tillbaks, och det ser lovande ut att Sigge skall somna om, då ringer det igen.... jag svarar hallå, tyst i luren. Sätter telefonen på ljudlöst. Försent alla vakna. Tack för det. Ringer pappa senare på morgonen och undrar vad han håller på med. Då visar det sig att han vaknat 03, inte kunde somna om eftersom han somnat tidigt. vid 5-snåret kommer han på den goda idén att han ska titta (läs fippla) på sin telefon, titta på sina sms (han har inga förutom ett som redovisar saldot) och i den vevan lyckas han få telefonen att ringa mig två gånger. Jag sa ganska tydligt att hädanefter gör att dylika impulsiva improvisationer på dagtid. Han lät ångerfull. Det är väl delvis mitt eget fel, kunde ju satt telefonen på ljudlöst efter första samtalet (men vem tror att han ska fickringa två gånger 5 på morgonen) och sen var det ju jag som var med och köpte telefonen till honom när han var här och hälsade på.

Stannar där för nu, ska läsa Bullerbyn för dottern, som vanligt försök ha översyn med alla stavfel, jag skriver allt på ett bräde och i farten så jag har inte tiden att gå igenom och korrigera.

N