Så kom då vintern till slut. Det med besked. Som vanligt pratas det om snökanoner, ryssvintrar och fan och hans moster. De har alla det gemensamt att de tenderar till att parkera över Gävlebukten. Den här idén med gratisparkering kanske inte var så bra ändå när allt kommer omkring.
Snön har vräkt ner hela dagen och fortsätter än. Att skotta känns lite meningslöst eftersom man en timme senare måste skotta igen, alltså väntar man och för varje timme tycker man att man har sparat en skottning. Logik på hög nivå.
I helgen väntar traditionsenlig julpyntning och storstädning. Så då var den helgen räddad.
Annars är det lugnt på fronterna. Inget nytt bak att avrapportera.
O briljerade under dagen med sina kunskaper...
- Varför är det vatten på fönsterrutan och inte snö när det snöar...?
- Ja, men det tror jag att du vet, det är ju samma sak som på bilrutan..
- O redogör sen klockrent för varför, varmt inne, snön smälter direkt när den landar på rutan.
Någon timme senare appropå vår tvättkorg.
- Ta det försiktigt med den, den är lite sönder och jag har inte hittat någon ny.
- Ja men det är ju bara att göra nya, vi kan göra två, en rosa och en blå.
- Nja, det är inte bara att göra, det är av plast och vi kan inte bara göra plast.
- Jo men det vi behöver är råolja.
- Mmm, men det kan vi inte bara köpa på affären, och dessutom... bla bla från pappa hur svårt det är och det går inte... typ.
- Vi tar bara lite råolja och swisch swisch så är det klart.
Världsklass.
En vanlig fredag i Gävle.
N
fredag 30 november 2012
onsdag 21 november 2012
Onsdag 21 november
Låt oss börja med det senaste från bagarstugan. Två nya limpor bröd och muffins blev dagens bakskörd. Bröden lysande som vanligt. Barnen åt med god aptit.
Muffinsen, blev ju, ja det blev muffins men det smög in sig ett litet räknefel. Ni vet, man tänker lite långsamt och tanken trillar ner ungefär några sekunder efter själva handlingen. Jag var helt förvissad om att 100g bär är ju samma sak som 1dl. Så när det enligt receptet skulle vara 3 dl bär, tänkte jag helt analogt att va bra då tar jag ett paket frusna bär á 250g, lite mindre men det funkar ju. Blandar i bären och i samma stund, ser jag ju att det blev väldigt mycket bär, och då, då hinner tanken i fatt, att just det 3 dl är ju väsentligen mindre än det jag precis hällt i. Så dags. Men O:s betyg blev ändå; Gott! Det blev hallon och blåbär, givet mängden bär blev utseendet därefter, ganska gråa av blåbären. Men jag vände försiktigt ner bären, precis enligt receptet och hade en lång pedagogisk beskrivning för O om varför man skulle vända ner försiktigt.
- Men pappa, de blev ju jättegråa....
- Jaja, det var första gången...
Beställde vin på "nätet" i helgen tillsammans med bekanta. Har vi pratat om i typ 3 år. De har gjort det länge men nu tog jag steget. Ska bli intressant och välfyllt. Jag blev en bra agent i beställningen eftersom de levererar hem till dörren, och jag är som bekant hemma typ hela tiden.
Jag visade "tranan" från Karate Kid för O idag. Be mig inte förklara hur vi hamnade där... men hon blev taggad och skulle givetvis göra exakt som pappa. Det blev ganska kul. Hon hade oerhörda problem med att bara stå på ett ben med händerna över huvudet, att sen hoppa och sparka samtidigt, ja... det blev ganska kul. O:s ord för dagen var annars Gangnam Style, hennes försök till tranan kvalar nog inte riktigt in i Gangnam Style, men väl Sigges matskick vid lunchen som slutade med att jag bar honom rakt in i badet.
Jag och O åt ärtsoppa till lunch, framåt 16-snåret hade ärtorna börjat passera igenom hennes system. Det låg en välbekant doft som en dimma över rummen där hon varit.
Satte in O:s nya stol i bilen idag, S ska ha hennes, han växer ju så det knakar. Vi hämtade stolen igår, det som är rätt kul med tekniken, är ju att jag kunde via Schenker följa paketet, och visste då att det kommit till ICA 11.33. Hämtade O vid 15-tiden hos dagmamma och hon ville hämta stolen (hon hade valt färg själv, och det var en rätt stor grej för henne). Jag hade fortfarande inte fått ett SMS från ICA, så jag var lite fundersam över huruvida vi skulle kunna hämta ut det. Jag sa att vi provar. Kommer fram till kassan, lämnar leg. och ser mitt paket så jag säger att det är det där paketet med 2822 på. Förvirring är nu total:
- Det finns inget paket till dig.
- Jo, det står där borta med 2822 på.
- öhh. Efter att de till slut tittat på paketet konstaterade dem att jo, det stämmer.
- Men det är inte ankomstregistrerat än.
- Gör det då.
Till sist så. Då stod där ganska många jättestora paket som de borde vilja bli av med pronto. Men men. vi kan säga så här, Schenker - Ica 3-0.
Fortsatta problem med vår personlige servicetekniker. De har ju inte ringt för ny servicetid. Sofia fick ett mail där man kunde lämna synpunkter på besöket och bli uppringd, vi fyllde i. De ringde till S i förgårr, hon feedback:ade vår synpunkter, De sa ojdå, men då ska vi se till så någon ringer och bokar tid. Säg så här, tror ni någon har ringt. NEJ. Hmm. Så nu har vi synpunkter på både själva tjänsten samt hur de hanterar reklamationer. Man kan ju undra vad som blir nästa steg.
Jo just. Jag spontanshoppade ju på Blocket. Det blev en mangel. Det har jag tittat på länge. Nu slumpade det sig så att det var en vi kände som sålde. De var våra bekantas systers man. Mangeln var vår bekante (gud va jobbigt). Det var Karins (S gamla pluggkompis) mormors mangel. Hur som, jag såg till att den blev levererad dit så vi hämtade den i lördags när vi ändå var där på enklare bjudning. S visste inget så det blev en liten överraskning. Han jag köpte den av var dessutom mäklaren som omvärderade vår lägenhet efter renovering. Det slutade i alla fall med att när vi lastade in den i bilen så sa Karin att säg till om ni ska göra er av med den, den hade ett visst affektionsvärde. Kommer ju sluta med att vi går plus på hela kalaset någon gång i framtiden. Jaja, ganska kul när allt kommer omkring. Den är inte provkörd än. Ett litet problem. En mangel är bra, vi gillar manglade sängkläder, S började direkt prata om dukar och fan och hans moster. Men, vart ska den stå.... så är det ju alltid, bra att ha men vardå?. Vårt krux är ju att tvättstugan ser ut som ett renoveringsprojekt som avstannat och dött, så där kan den ju inte stå... tips?
Ungefär det som hänt av någorlunda värde. Säkert glömt 1/4-del och förträngt 1/4-del.
N
Muffinsen, blev ju, ja det blev muffins men det smög in sig ett litet räknefel. Ni vet, man tänker lite långsamt och tanken trillar ner ungefär några sekunder efter själva handlingen. Jag var helt förvissad om att 100g bär är ju samma sak som 1dl. Så när det enligt receptet skulle vara 3 dl bär, tänkte jag helt analogt att va bra då tar jag ett paket frusna bär á 250g, lite mindre men det funkar ju. Blandar i bären och i samma stund, ser jag ju att det blev väldigt mycket bär, och då, då hinner tanken i fatt, att just det 3 dl är ju väsentligen mindre än det jag precis hällt i. Så dags. Men O:s betyg blev ändå; Gott! Det blev hallon och blåbär, givet mängden bär blev utseendet därefter, ganska gråa av blåbären. Men jag vände försiktigt ner bären, precis enligt receptet och hade en lång pedagogisk beskrivning för O om varför man skulle vända ner försiktigt.
- Men pappa, de blev ju jättegråa....
- Jaja, det var första gången...
Beställde vin på "nätet" i helgen tillsammans med bekanta. Har vi pratat om i typ 3 år. De har gjort det länge men nu tog jag steget. Ska bli intressant och välfyllt. Jag blev en bra agent i beställningen eftersom de levererar hem till dörren, och jag är som bekant hemma typ hela tiden.
Jag visade "tranan" från Karate Kid för O idag. Be mig inte förklara hur vi hamnade där... men hon blev taggad och skulle givetvis göra exakt som pappa. Det blev ganska kul. Hon hade oerhörda problem med att bara stå på ett ben med händerna över huvudet, att sen hoppa och sparka samtidigt, ja... det blev ganska kul. O:s ord för dagen var annars Gangnam Style, hennes försök till tranan kvalar nog inte riktigt in i Gangnam Style, men väl Sigges matskick vid lunchen som slutade med att jag bar honom rakt in i badet.
Jag och O åt ärtsoppa till lunch, framåt 16-snåret hade ärtorna börjat passera igenom hennes system. Det låg en välbekant doft som en dimma över rummen där hon varit.
Satte in O:s nya stol i bilen idag, S ska ha hennes, han växer ju så det knakar. Vi hämtade stolen igår, det som är rätt kul med tekniken, är ju att jag kunde via Schenker följa paketet, och visste då att det kommit till ICA 11.33. Hämtade O vid 15-tiden hos dagmamma och hon ville hämta stolen (hon hade valt färg själv, och det var en rätt stor grej för henne). Jag hade fortfarande inte fått ett SMS från ICA, så jag var lite fundersam över huruvida vi skulle kunna hämta ut det. Jag sa att vi provar. Kommer fram till kassan, lämnar leg. och ser mitt paket så jag säger att det är det där paketet med 2822 på. Förvirring är nu total:
- Det finns inget paket till dig.
- Jo, det står där borta med 2822 på.
- öhh. Efter att de till slut tittat på paketet konstaterade dem att jo, det stämmer.
- Men det är inte ankomstregistrerat än.
- Gör det då.
Till sist så. Då stod där ganska många jättestora paket som de borde vilja bli av med pronto. Men men. vi kan säga så här, Schenker - Ica 3-0.
Fortsatta problem med vår personlige servicetekniker. De har ju inte ringt för ny servicetid. Sofia fick ett mail där man kunde lämna synpunkter på besöket och bli uppringd, vi fyllde i. De ringde till S i förgårr, hon feedback:ade vår synpunkter, De sa ojdå, men då ska vi se till så någon ringer och bokar tid. Säg så här, tror ni någon har ringt. NEJ. Hmm. Så nu har vi synpunkter på både själva tjänsten samt hur de hanterar reklamationer. Man kan ju undra vad som blir nästa steg.
Jo just. Jag spontanshoppade ju på Blocket. Det blev en mangel. Det har jag tittat på länge. Nu slumpade det sig så att det var en vi kände som sålde. De var våra bekantas systers man. Mangeln var vår bekante (gud va jobbigt). Det var Karins (S gamla pluggkompis) mormors mangel. Hur som, jag såg till att den blev levererad dit så vi hämtade den i lördags när vi ändå var där på enklare bjudning. S visste inget så det blev en liten överraskning. Han jag köpte den av var dessutom mäklaren som omvärderade vår lägenhet efter renovering. Det slutade i alla fall med att när vi lastade in den i bilen så sa Karin att säg till om ni ska göra er av med den, den hade ett visst affektionsvärde. Kommer ju sluta med att vi går plus på hela kalaset någon gång i framtiden. Jaja, ganska kul när allt kommer omkring. Den är inte provkörd än. Ett litet problem. En mangel är bra, vi gillar manglade sängkläder, S började direkt prata om dukar och fan och hans moster. Men, vart ska den stå.... så är det ju alltid, bra att ha men vardå?. Vårt krux är ju att tvättstugan ser ut som ett renoveringsprojekt som avstannat och dött, så där kan den ju inte stå... tips?
Ungefär det som hänt av någorlunda värde. Säkert glömt 1/4-del och förträngt 1/4-del.
N
torsdag 15 november 2012
Bakmannen
Just nu råder ett stort problem. Det är inte täckbarkssäsong. Alltså behövs det något nytt "projekt" att gräva ner sig i. Det blev bakning.
Har nu bakat 5 olika bröd, och det är nästan så det legat en nybakad limpa eller två varje dag när S kommit hem från jobbet. O är nu vid det här laget lagom imponerad. Jag stack emellan med schackrutor häromdagen vilket gjorde succé, både själva tillagningsfasen och uppätningsfasen.
Men det är strykande åtgång i frysen så nästa vecka är det dags för ett nytt bröd. Har förvarnat O och att det blir mer kakbak, hon önskade muffins, så muffins blir det.
Jobbar också hårt med kabelrännor, alltså sådana som man döljer elkablar i. Har varit några vändor på Clas Ohlson i det ärendet, har laddat upp med 6 m som skall sättas imorgon.
Ville bara avrapportera tvångsbeteendena.
Sigge utvecklas, nu börjar det bli farligt. Nu kan man inte längre lämna honom utan uppsikt allt för lång tid, han har lärt sig klättra upp för Olivias säng, upp på olika föremål, gillar bland annat att stå på sin barnfåtölj och slå på syrrans cd-spelare som står på en mindre bokhylla. Vi får väl se när han dödar den. Problemet är så här, han har lärt sig att klättra upp men inte ner, enligt principen att ner kommer man ju alltid på något sätt. Står stadigt länge utan att hålla i sig men inga steg än utan att hålla i sig.
Min mamma var i Sydafrika för någon vecka sedan och landar på vägen hem på morgonen i Frankfurt (som ligger i Tyskland) och tänker att jag passar på och köper en champagne till min dotter som fyllt år. Bra idé. De slås av hur billigt det är, till sist hittar de en riktigt fin som bara kostar 170, Rand (tror dem). Perfekt, typ 150 kr. Problemet uppstår när hon kommer hem och konstaterar att de dragit betydligt mer från hennes konto. Ingen i sällskapet gjorde enligt hennes utsago någon notis över det faktum att de var i Frankfurt. Ibland blir det science fiction, appropå vinter- och sommartid.
Gott så.
Imorgon blir det vuxenprat, O är hos dagmamma och en arbetskamrat kommer över på hembakt bröd och jobbsnack. Som omväxling känns det välkommet.
Snart jul, tiden går fort, fick kallelse till Sigges 1-års kontroll... och vart tog det året vägen, någon som vet?
N
Har nu bakat 5 olika bröd, och det är nästan så det legat en nybakad limpa eller två varje dag när S kommit hem från jobbet. O är nu vid det här laget lagom imponerad. Jag stack emellan med schackrutor häromdagen vilket gjorde succé, både själva tillagningsfasen och uppätningsfasen.
Men det är strykande åtgång i frysen så nästa vecka är det dags för ett nytt bröd. Har förvarnat O och att det blir mer kakbak, hon önskade muffins, så muffins blir det.
Jobbar också hårt med kabelrännor, alltså sådana som man döljer elkablar i. Har varit några vändor på Clas Ohlson i det ärendet, har laddat upp med 6 m som skall sättas imorgon.
Ville bara avrapportera tvångsbeteendena.
Sigge utvecklas, nu börjar det bli farligt. Nu kan man inte längre lämna honom utan uppsikt allt för lång tid, han har lärt sig klättra upp för Olivias säng, upp på olika föremål, gillar bland annat att stå på sin barnfåtölj och slå på syrrans cd-spelare som står på en mindre bokhylla. Vi får väl se när han dödar den. Problemet är så här, han har lärt sig att klättra upp men inte ner, enligt principen att ner kommer man ju alltid på något sätt. Står stadigt länge utan att hålla i sig men inga steg än utan att hålla i sig.
Min mamma var i Sydafrika för någon vecka sedan och landar på vägen hem på morgonen i Frankfurt (som ligger i Tyskland) och tänker att jag passar på och köper en champagne till min dotter som fyllt år. Bra idé. De slås av hur billigt det är, till sist hittar de en riktigt fin som bara kostar 170, Rand (tror dem). Perfekt, typ 150 kr. Problemet uppstår när hon kommer hem och konstaterar att de dragit betydligt mer från hennes konto. Ingen i sällskapet gjorde enligt hennes utsago någon notis över det faktum att de var i Frankfurt. Ibland blir det science fiction, appropå vinter- och sommartid.
Gott så.
Imorgon blir det vuxenprat, O är hos dagmamma och en arbetskamrat kommer över på hembakt bröd och jobbsnack. Som omväxling känns det välkommet.
Snart jul, tiden går fort, fick kallelse till Sigges 1-års kontroll... och vart tog det året vägen, någon som vet?
N
15 november
Börjar här och nu och går bakåt eller hoppar lite, vi får se.
Var på friends arena igår och såg Zlatan, det var en jävla tur att Zlatan var där. Vi börjar med det positiva; Zlatan. Vilka mål. Ja, allt är redan sagt men det känns speciellt att ha varit där och faktiskt sett det live.
Negativt. Arenan är inte färdigbyggd, infratsrukturen runt arenan, obefintlig. 50 000 ska gå igenom ett villaområde. Känns spännande med en högriskmatch. Köerna långa, handla i kioskerna = omöjligt. Urtöntigt arrangemang med allt runtomkring. Svenska spels riddare, say que? red runt i riddardräkt på små hästar, say no more.
Jag börjar känna då och då att jag kan sakna vuxenkontakt. Konversationerna med dottern är många gånger intressanta och roliga men också många gånger mer åt Kafka-hållet, surrealistiska. Ungefär så här brukar det låta, ett exempel från veckan;
O: Vilken gammal bil det där är?
Jag: Ja, det är en gammal bil.
O: Vadå?
Jag: Vadå vadå? Du sa vilken gammal bil det var och jag sa att det var det.
O: Vadå?
Jo, jag glömde ju uppföljningen på hockeymatchen som jag och O var på. Dels blev det ju ett bra resultat, så jag körde hårt med; 4-0, 4-0, 4-0... åhhh 4-0, 4-0. Inte så poppis hemma. Sen, går O och vinner. De dra varje match en stol på familjeläktaren som vinner en present från Barnens hus. Jag såg den där tigern i ögonvrån men gjorde ingen större notis eftersom jag aldrig brukar vinna något, plötsligt står han sidan om oss och ger Olivia ett paket, jag får ta emot paketet, för där och då blev chocken för stor för O när en tiger står bredvid henne med ett paket. Väl hemma öppnar vi paketet, 500 spänn i presentkort, tack Tigern! O får köpa vad hon vill för det, hon har hittills köpt ett klädset till sin bebis. Får se vad mer det blir.
Spontanshoppade på Blocket idag. Återkommer längre fram med vad det var när jag provkört den.
I söndagsmorse, ringer min telefon 05.20. Vem är idioten???. Min pappa. Hela familjen vaknar, jag springer upp och trycker bort samtalet och går tillbaks, och det ser lovande ut att Sigge skall somna om, då ringer det igen.... jag svarar hallå, tyst i luren. Sätter telefonen på ljudlöst. Försent alla vakna. Tack för det. Ringer pappa senare på morgonen och undrar vad han håller på med. Då visar det sig att han vaknat 03, inte kunde somna om eftersom han somnat tidigt. vid 5-snåret kommer han på den goda idén att han ska titta (läs fippla) på sin telefon, titta på sina sms (han har inga förutom ett som redovisar saldot) och i den vevan lyckas han få telefonen att ringa mig två gånger. Jag sa ganska tydligt att hädanefter gör att dylika impulsiva improvisationer på dagtid. Han lät ångerfull. Det är väl delvis mitt eget fel, kunde ju satt telefonen på ljudlöst efter första samtalet (men vem tror att han ska fickringa två gånger 5 på morgonen) och sen var det ju jag som var med och köpte telefonen till honom när han var här och hälsade på.
Stannar där för nu, ska läsa Bullerbyn för dottern, som vanligt försök ha översyn med alla stavfel, jag skriver allt på ett bräde och i farten så jag har inte tiden att gå igenom och korrigera.
N
Var på friends arena igår och såg Zlatan, det var en jävla tur att Zlatan var där. Vi börjar med det positiva; Zlatan. Vilka mål. Ja, allt är redan sagt men det känns speciellt att ha varit där och faktiskt sett det live.
Negativt. Arenan är inte färdigbyggd, infratsrukturen runt arenan, obefintlig. 50 000 ska gå igenom ett villaområde. Känns spännande med en högriskmatch. Köerna långa, handla i kioskerna = omöjligt. Urtöntigt arrangemang med allt runtomkring. Svenska spels riddare, say que? red runt i riddardräkt på små hästar, say no more.
Jag börjar känna då och då att jag kan sakna vuxenkontakt. Konversationerna med dottern är många gånger intressanta och roliga men också många gånger mer åt Kafka-hållet, surrealistiska. Ungefär så här brukar det låta, ett exempel från veckan;
O: Vilken gammal bil det där är?
Jag: Ja, det är en gammal bil.
O: Vadå?
Jag: Vadå vadå? Du sa vilken gammal bil det var och jag sa att det var det.
O: Vadå?
Jo, jag glömde ju uppföljningen på hockeymatchen som jag och O var på. Dels blev det ju ett bra resultat, så jag körde hårt med; 4-0, 4-0, 4-0... åhhh 4-0, 4-0. Inte så poppis hemma. Sen, går O och vinner. De dra varje match en stol på familjeläktaren som vinner en present från Barnens hus. Jag såg den där tigern i ögonvrån men gjorde ingen större notis eftersom jag aldrig brukar vinna något, plötsligt står han sidan om oss och ger Olivia ett paket, jag får ta emot paketet, för där och då blev chocken för stor för O när en tiger står bredvid henne med ett paket. Väl hemma öppnar vi paketet, 500 spänn i presentkort, tack Tigern! O får köpa vad hon vill för det, hon har hittills köpt ett klädset till sin bebis. Får se vad mer det blir.
Spontanshoppade på Blocket idag. Återkommer längre fram med vad det var när jag provkört den.
I söndagsmorse, ringer min telefon 05.20. Vem är idioten???. Min pappa. Hela familjen vaknar, jag springer upp och trycker bort samtalet och går tillbaks, och det ser lovande ut att Sigge skall somna om, då ringer det igen.... jag svarar hallå, tyst i luren. Sätter telefonen på ljudlöst. Försent alla vakna. Tack för det. Ringer pappa senare på morgonen och undrar vad han håller på med. Då visar det sig att han vaknat 03, inte kunde somna om eftersom han somnat tidigt. vid 5-snåret kommer han på den goda idén att han ska titta (läs fippla) på sin telefon, titta på sina sms (han har inga förutom ett som redovisar saldot) och i den vevan lyckas han få telefonen att ringa mig två gånger. Jag sa ganska tydligt att hädanefter gör att dylika impulsiva improvisationer på dagtid. Han lät ångerfull. Det är väl delvis mitt eget fel, kunde ju satt telefonen på ljudlöst efter första samtalet (men vem tror att han ska fickringa två gånger 5 på morgonen) och sen var det ju jag som var med och köpte telefonen till honom när han var här och hälsade på.
Stannar där för nu, ska läsa Bullerbyn för dottern, som vanligt försök ha översyn med alla stavfel, jag skriver allt på ett bräde och i farten så jag har inte tiden att gå igenom och korrigera.
N
tisdag 6 november 2012
Egil
Några vardagliga betraktelser.
Det blir ibland eller ganska ofta kaos när man har med barn att göra. Kaos kan uppstå ur inget, totalt oförutsägbart. En situation ser helt riskfri ut, men icke. Jag ska ta ett exempel. I fredags var vi på stan hela eftermiddagen. Vi var på väg till biblioteket och skulle passera ett övergångsställe med ljussignal. Sigge sover i vagnen och har ett täcke som låg över vagnen för att han inte skulle få solen i ögonen. Det blir grönt, när vi kommit ungefär halvvägs kommer en vindpust, täcket ramlar ner på den blöta, skitiga asfalten och jag hinner nästan tänka fan också, vad händer då? Olivia snubblar då på täcket och innan fallet hinner hon sätta 5 fina fotavtryck på täcket. När väl täcket och dottern är uppe har det blivit rött och vi måste över för vi står då just mitt framför bilarna. KAOS.
Lämnade in bilen för service idag. De har tydligen börjat med ett nytt system där man nu har en personlig servicetekniker. Jag berättade tydligt att kontrollera bromsarna för där är ett gnissel. S sa samma sak när hon lämnade bilen på morgonen. Vad händer nu? Den personlige serviceteknikern ringer och berättar att servicen nu är klar men att de inte såg något konstigt på bromsarna.
-Har du provkört? (Nää) Då får du följa med mig i bilen när jag hämtar den sa jag.
Väl där så ska man nu gå in i verkstaden, i mitt fall med Sigge i vagnen och Olivia sidan om, gå runt och leta upp sin personlige servicetekniker. Jag hittar honom till sist, mekandes med en bil. Hej hej och allt sånt.
- Ska du följa med och lyssna, frågade jag.
- Nä, jag har precis provkört den och där är gnissel i bromsarna, vi får boka in en ny tid.
Ridå ner. Alltså HALLLÅÅÅÅÅ. Det var ju det jag sa från början. Jag vill hellre ha en opersonlig servicetekniker som gör det jag ber dem göra. Marknadsföringsnissen som sålde in detta "koncept", vill jag ta ett allvarligt snack med.
O har nu ganska intensivt börjat kalla sin bror för Egil. Hon leker dagmamma och hon är Åsa och har sitt dagbarn Egil. Det har nu gått så långt att vi till och med säger Egil ibland till den stackaren, och börjar fundera på om vi ska byta namn. Här behöver ni visualisera detta framför er... EGIL, kom nu Egil, Pappa kom och lek med Egil och mig, kan du hämta Egil till mig och så lägg på en förmiddag och en eftermiddag på det.
O har börjat på simskola och Egil på babysim, vi hade första passet i lördags. Vill nog påstå att det var succé. O är taggad till tänderna och vill att det skall vara lördag hela veckan. Egil var avvaktande till en början men tog över sen. Han var dessutom överlägset äldst i sin grupp. När vi badar honom, kan det låta lite märkligt från badrummet, "NU DYKER VI", följt av en övertänd mamma eller pappa. Men det är helt normalt, allt i sin ordningen. Vi övar på vårt dykkommando och häller vatten över Egils huvudet och ansikte. Han har ingen säck över huvudet vilket gör att det inte kan klassas som tortyr.
Allt för denna gång. Egil kanske inte är så dumt ändå, när allt kommer omkring.
N
Det blir ibland eller ganska ofta kaos när man har med barn att göra. Kaos kan uppstå ur inget, totalt oförutsägbart. En situation ser helt riskfri ut, men icke. Jag ska ta ett exempel. I fredags var vi på stan hela eftermiddagen. Vi var på väg till biblioteket och skulle passera ett övergångsställe med ljussignal. Sigge sover i vagnen och har ett täcke som låg över vagnen för att han inte skulle få solen i ögonen. Det blir grönt, när vi kommit ungefär halvvägs kommer en vindpust, täcket ramlar ner på den blöta, skitiga asfalten och jag hinner nästan tänka fan också, vad händer då? Olivia snubblar då på täcket och innan fallet hinner hon sätta 5 fina fotavtryck på täcket. När väl täcket och dottern är uppe har det blivit rött och vi måste över för vi står då just mitt framför bilarna. KAOS.
Lämnade in bilen för service idag. De har tydligen börjat med ett nytt system där man nu har en personlig servicetekniker. Jag berättade tydligt att kontrollera bromsarna för där är ett gnissel. S sa samma sak när hon lämnade bilen på morgonen. Vad händer nu? Den personlige serviceteknikern ringer och berättar att servicen nu är klar men att de inte såg något konstigt på bromsarna.
-Har du provkört? (Nää) Då får du följa med mig i bilen när jag hämtar den sa jag.
Väl där så ska man nu gå in i verkstaden, i mitt fall med Sigge i vagnen och Olivia sidan om, gå runt och leta upp sin personlige servicetekniker. Jag hittar honom till sist, mekandes med en bil. Hej hej och allt sånt.
- Ska du följa med och lyssna, frågade jag.
- Nä, jag har precis provkört den och där är gnissel i bromsarna, vi får boka in en ny tid.
Ridå ner. Alltså HALLLÅÅÅÅÅ. Det var ju det jag sa från början. Jag vill hellre ha en opersonlig servicetekniker som gör det jag ber dem göra. Marknadsföringsnissen som sålde in detta "koncept", vill jag ta ett allvarligt snack med.
O har nu ganska intensivt börjat kalla sin bror för Egil. Hon leker dagmamma och hon är Åsa och har sitt dagbarn Egil. Det har nu gått så långt att vi till och med säger Egil ibland till den stackaren, och börjar fundera på om vi ska byta namn. Här behöver ni visualisera detta framför er... EGIL, kom nu Egil, Pappa kom och lek med Egil och mig, kan du hämta Egil till mig och så lägg på en förmiddag och en eftermiddag på det.
O har börjat på simskola och Egil på babysim, vi hade första passet i lördags. Vill nog påstå att det var succé. O är taggad till tänderna och vill att det skall vara lördag hela veckan. Egil var avvaktande till en början men tog över sen. Han var dessutom överlägset äldst i sin grupp. När vi badar honom, kan det låta lite märkligt från badrummet, "NU DYKER VI", följt av en övertänd mamma eller pappa. Men det är helt normalt, allt i sin ordningen. Vi övar på vårt dykkommando och häller vatten över Egils huvudet och ansikte. Han har ingen säck över huvudet vilket gör att det inte kan klassas som tortyr.
Allt för denna gång. Egil kanske inte är så dumt ändå, när allt kommer omkring.
N
fredag 2 november 2012
vad ska man skriva för rubrik egentligen?
Hallåvin... kanske bäst att förtydliga, halloween. När är det egentligen? Är det någon som vet? Det verkar vara hallåvin typ alltid runt slutet på oktober. Är det helgen före, helgen efter eller siste oktober. Det är ju bus eller godis hela tiden, vad är det för helgdag, det börjar ju likna min och S konversationer; Damma eller toan, damma eller toan.
Vad är egentligen värst? Utan omsvep skulle jag säga damma. Någon emot??
Vi var ju i London förra veckan. Vad säger man om det, det blir ju lätt platt. Men vi åt bara bra mat, vi testade ett antal pub:ar, vi var på musikal, vi shoppade, eller ja, jag återkommer till det. Vi bodde kanonbra. Allt var bara kannon, men det är klart är man barnledig för första gången mer än en dag så blir man nog överväldigad oavsett. Det blir New York nästa gång men eftersom vi åker någonstans ungefär vart 4:e år så lär det dröja.
Vad var bäst då i London. Bäst var nog ändå restaurangen som vi åt på på fredagen, på vägen hem från shoppingen på stan passerade vi en restaurang som serverade Som dom, sim sim, din son. Dim sum ska det tydligen vara, som S tyckte vi kunde äta på för att bryta av lite. Vi tyckte båda att den såg anspråkslös ut, inget som stack ut, det låg nära hotellet vilket vi tyckte var bra. Så vi stegar dit till 20.00. Stället är hur stort som helst, knök fullt, kö. Vi satte upp oss på kölistan gick upp en våning till baren, knök fullt, hippt, inneställe, drinkar. Jaha, man får ta seden dit man kommer, in med två drinkar. S drink bestod mest av citrongräs, vad det såg ut, men var trevlig. Vi tittade på folk och kände oss som 25 igen. Vi var på klubb, inneställe, värsta trycket. Det var nästan så att Madeleine och Chris skulle kunna dyka upp. Sen fick vi dela bord med andra sällskap, vi hann avverka ett helt byte av gäster runt bordet, maten kanon, servicen kanon, atmosfären kanon. Ja, jag vet man går på barnfria ruset.
Äntligen fick jag S att handla på Karen Millen, det kändes bra. Hon hittade en skjorta som var skitsnygg, eller hon hittade mycket men ville inte, vågade inte, tyckte sig inte råd med mer. Jag drog kortet.
Vi var på lördagen till Camdem Market, kallt, fint väder, mysigt att se något annat. S hittade två par skor på rea, en vintageväska som hon inte kunde pruta på.
Shoppingen, kan sammanfattas med att S handlade skor, väska och skjorta. Vi handlade till kläder till barnen. Jag köpte, trumvirvel, en tröja på Primark för 10 pund. Men men, jag har ju redan allt.
Det enda oväntade i London var väl när vi skulle till flygplatsen på söndagen. Dels var det ju det här med omställning till vintertid, gör England det?, hur blir det då, ja ni vet, denna simpla sak går ju att röra till in absurdum så att man till sist är korkad eller blir korkad. Sen gick vi upp extra tidigt så vi skulle ha tid på flygplatsen för frukost och shopping. Kommer till Waterloo station 06.45. Tunnelbanan stängd. VA? säg goddag då. Det tog framtill 07.10 innan några som såg ut att jobba på stationen dök upp, vi fick ju fråga. Då startar tunnelbanan 07.20 från ändhållplats så stationen öppnar typ 07.20. Alltså 40 min då vi skulle kunna ha sovit, i 1 plusgrad... men som jag sa till S, den kunde jag inte ha förutsett. Men hallå, okej, en söndag men ändå, en storstad, startar tunnelbanan 07.20...
Jag fyllde ju år för två veckor sedan. Det blev verkligen oväntat. Jag hade pappa här uppe hela veckan och mamma kom upp till helgen men sen hade det hittats på bus (inget godis, eller damma) så på lördagen dök mina båda systrar och systerdotter upp som gubben ur lådan. Jag var helt ovetandes, hade inte fattat något, tydligen hade alla försagt sig men vad gör det då jag inte förstod något. En mycket trevlig kväll blev det.
Några nedslag från den kvällen. Camilla, min ena syster, skulle köra bilen dagen efter så hon hade en app där hon matade in sin vinkomsumtion, som var väldigt blygsam, men hur hon än gjorde, ändrade sin vikt, minskade något glas, helt enkelt fipplade med alla möjliga variabler så sa app:en att hon hade över 0,8 promille, det skojade vi en del om. Samma syster slog också till med kvällens citat när vi spelade spelet "När då då?". Frågan handlade om Luthers katekeser... varpå Camilla undrar...
- Då menar ni Martin Luther King?
Ridå.
Det följdes av skratt och en lång förklaringskedja som vi inte behöver gå in på här.
Har nu varit föräldrarledig 1 månad. Kän´ns fortfarande bra. Var på stan idag 5 timmar med båda barnen, då var båda på bra humör, men det är en prövning. Dockor (förlår bebisar) ska med, mat till dockorna (pärlor i en burk) skedar, skålar och fan och hans moster. Vagnen var fullastad nästan redan när vi åkte. Imorgon blir det babysim för Sigge, simskola för O och därefter direkt till Läkerolen för mig och O för att titta på Brynäs-Frölunda.
Allt gott
N
Ber om ursäkt för alla stavfel, ni förstår säkert ändå.
Vad är egentligen värst? Utan omsvep skulle jag säga damma. Någon emot??
Vi var ju i London förra veckan. Vad säger man om det, det blir ju lätt platt. Men vi åt bara bra mat, vi testade ett antal pub:ar, vi var på musikal, vi shoppade, eller ja, jag återkommer till det. Vi bodde kanonbra. Allt var bara kannon, men det är klart är man barnledig för första gången mer än en dag så blir man nog överväldigad oavsett. Det blir New York nästa gång men eftersom vi åker någonstans ungefär vart 4:e år så lär det dröja.
Vad var bäst då i London. Bäst var nog ändå restaurangen som vi åt på på fredagen, på vägen hem från shoppingen på stan passerade vi en restaurang som serverade Som dom, sim sim, din son. Dim sum ska det tydligen vara, som S tyckte vi kunde äta på för att bryta av lite. Vi tyckte båda att den såg anspråkslös ut, inget som stack ut, det låg nära hotellet vilket vi tyckte var bra. Så vi stegar dit till 20.00. Stället är hur stort som helst, knök fullt, kö. Vi satte upp oss på kölistan gick upp en våning till baren, knök fullt, hippt, inneställe, drinkar. Jaha, man får ta seden dit man kommer, in med två drinkar. S drink bestod mest av citrongräs, vad det såg ut, men var trevlig. Vi tittade på folk och kände oss som 25 igen. Vi var på klubb, inneställe, värsta trycket. Det var nästan så att Madeleine och Chris skulle kunna dyka upp. Sen fick vi dela bord med andra sällskap, vi hann avverka ett helt byte av gäster runt bordet, maten kanon, servicen kanon, atmosfären kanon. Ja, jag vet man går på barnfria ruset.
Äntligen fick jag S att handla på Karen Millen, det kändes bra. Hon hittade en skjorta som var skitsnygg, eller hon hittade mycket men ville inte, vågade inte, tyckte sig inte råd med mer. Jag drog kortet.
Vi var på lördagen till Camdem Market, kallt, fint väder, mysigt att se något annat. S hittade två par skor på rea, en vintageväska som hon inte kunde pruta på.
Shoppingen, kan sammanfattas med att S handlade skor, väska och skjorta. Vi handlade till kläder till barnen. Jag köpte, trumvirvel, en tröja på Primark för 10 pund. Men men, jag har ju redan allt.
Det enda oväntade i London var väl när vi skulle till flygplatsen på söndagen. Dels var det ju det här med omställning till vintertid, gör England det?, hur blir det då, ja ni vet, denna simpla sak går ju att röra till in absurdum så att man till sist är korkad eller blir korkad. Sen gick vi upp extra tidigt så vi skulle ha tid på flygplatsen för frukost och shopping. Kommer till Waterloo station 06.45. Tunnelbanan stängd. VA? säg goddag då. Det tog framtill 07.10 innan några som såg ut att jobba på stationen dök upp, vi fick ju fråga. Då startar tunnelbanan 07.20 från ändhållplats så stationen öppnar typ 07.20. Alltså 40 min då vi skulle kunna ha sovit, i 1 plusgrad... men som jag sa till S, den kunde jag inte ha förutsett. Men hallå, okej, en söndag men ändå, en storstad, startar tunnelbanan 07.20...
Jag fyllde ju år för två veckor sedan. Det blev verkligen oväntat. Jag hade pappa här uppe hela veckan och mamma kom upp till helgen men sen hade det hittats på bus (inget godis, eller damma) så på lördagen dök mina båda systrar och systerdotter upp som gubben ur lådan. Jag var helt ovetandes, hade inte fattat något, tydligen hade alla försagt sig men vad gör det då jag inte förstod något. En mycket trevlig kväll blev det.
Några nedslag från den kvällen. Camilla, min ena syster, skulle köra bilen dagen efter så hon hade en app där hon matade in sin vinkomsumtion, som var väldigt blygsam, men hur hon än gjorde, ändrade sin vikt, minskade något glas, helt enkelt fipplade med alla möjliga variabler så sa app:en att hon hade över 0,8 promille, det skojade vi en del om. Samma syster slog också till med kvällens citat när vi spelade spelet "När då då?". Frågan handlade om Luthers katekeser... varpå Camilla undrar...
- Då menar ni Martin Luther King?
Ridå.
Det följdes av skratt och en lång förklaringskedja som vi inte behöver gå in på här.
Har nu varit föräldrarledig 1 månad. Kän´ns fortfarande bra. Var på stan idag 5 timmar med båda barnen, då var båda på bra humör, men det är en prövning. Dockor (förlår bebisar) ska med, mat till dockorna (pärlor i en burk) skedar, skålar och fan och hans moster. Vagnen var fullastad nästan redan när vi åkte. Imorgon blir det babysim för Sigge, simskola för O och därefter direkt till Läkerolen för mig och O för att titta på Brynäs-Frölunda.
Allt gott
N
Ber om ursäkt för alla stavfel, ni förstår säkert ändå.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)